Politiska utspel duggar tätt efter de tragiska masskjutningarna i Texas och Ohio. Presidentaspiranterna Beto O´Rourke, Julián Castro och Tim Ryan – alla från de drabbade delstaterna – har hamnat i mediefokus vilket kan få betydelse för deras kampanjer.
Samtidigt står det klart att skärpta vapenlagar är en mycket viktig fråga för demokratiska väljare i USA.
Expresident Barack Obama manar i ett uttalande sina landsmän att avvisa ledare som föder och normaliserar hat och rasistiska uttalanden. Vita husaspiranten och förre vicepresidenten Joe Biden, som själv förlorat flera barn, ger råd till offrens familjer om hur man tar sig igenom sorgen. Och flera demokratiska presidentaspiranter anklagar president Donald Trump för att med sin retorik främja hat, i ljuset av att gärningsmannen som sköt ihjäl 22 personer på en stormarknad i El Paso i Texas misstänks ha publicerat ett främlingsfientligt manifest.
– Han eldar på rasismen i det här landet, säger en upprörd Beto O´Rourke, vars hemstad är just El Paso, enligt nyhetskanalen CNN.
Trump fördömde
Donald Trump själv fördömde tydligt rasism, fanatism och hat när han talade till nationen på måndagen. Men han nämnde inte de stärkta bakgrundskontroller vid vapenköp, som han tidigare twittrat om. I stället underströk han vikten av att bekämpa mental ohälsa och faran med våldsamma videospel.
Retoriken var snarlik den mäktiga vapenlobbyorganisationen NRA:s och applåderades av hans republikanska partikamrater. Trump meddelade även att han reser till El Paso på onsdagen – något Beto O´Rourke kraftigt motsatte sig i ett uppmärksammat inlägg på Twitter.
O´Rourkes medtävlare om presidentkandidaturen inför nästa års val, den tidigare bostadsministern Julián Castro från Texas och representanthusledamot Tim Ryan från Ohio, hamnade också i de nationella mediernas fokus efter dåden – trots att deras opinionsstöd går kräftgång och ligger runt en procent.
– Vita nationalister tror att Trump är en vit nationalist, sade Ryan enligt webbtidningen Politico.
Billiga poäng?
Frågan är om uppmärksamheten resulterar i några långvariga effekter för deras kampanjer?
Det demokratiska startfältet är brett och nästa tv-debatt äger rum den 12-13 september. För att få delta där måste en aspirant ha ett stöd på minst 2 procent i fyra nationella mätningar samt ha fått bidrag från minst 130 000 enskilda givare.
Både Castro och Ryan har en bra bit kvar för att klara kvalet men Beto O´Rourke, som har ett opinionsstöd på 3 procent, kan räkna med en plats på scenen.
O´Rourke har dock kritiserats i konservativa medier som Fox News och tidningen New York Post för att utnyttja situationen efter masskjutningarna och plocka ”billiga poäng” gentemot presidenten.
Djupt rotad
I det polariserade politiska landskapet undrar bedömare om händelseutvecklingen ändå kan bidra till en faktisk sakpolitisk debatt om landets omtvistade vapenlagar. Hela 65 procent av de demokratiska väljarna identifierar tuffare vapenlagar som en ”mycket viktig” fråga, enligt en opinionsmätning som CNN lät göra för ett par månader sedan.
De enda frågorna som ansågs vara viktigare var klimatet och allmän sjukförsäkring.
Men masskjutningar har dessvärre blivit något av en vardag i USA, där 270 miljoner skjutvapen uppges vara i omlopp. Rätten att bära vapen är grundlagsskyddad och djupt rotad, och få bedömare tror att den någonsin kommer att ändras.
Efter tidigare massmord på bland annat skolor har lagförslag om exempelvis skärpta bakgrundskontroller vid vapenköp och förbud av försäljning av hel- eller halvautomatiska vapen tagits fram. Hittills har de dock inte gått att få igenom i kongressen.
USA och skjutvapen
Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en ”garanti av den personliga rätten att äga ett vapen” i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.
Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.
Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt att skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobbyorganisationen National Rifle Association (NRA).
I höstas uppgav 43 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 61 procent sade att de vill se tuffare lagar när det gäller försäljning av vapen. 28 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 71 procent är emot en sådan lag.
I nuläget uppges 270 miljoner skjutvapen vara i omlopp i USA. Under de 20 år som gått efter massakern på Columbine High School har 88 masskjutningar (definierade som de som krävt fyra eller fler dödsoffer) ägt rum, något som tagit 736 liv.
Källor: The New York Times, Axios, NRA, Gallup, med flera.
Kampen om Demokraternas nominering
Ett stort antal demokrater har meddelat att de vill utmana USA:s sittande republikanske president Donald Trump i nästa års val.
Presidentkandidaten utses vid Demokraternas partikonvent som äger rum i Wisconsin i juli 2020, efter vårens primärval. Så här ser stödet ut för de tio som ligger bäst till, enligt oberoende Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar.
Aspirant Titel Aktuellt stöd i procent bland demokratiska väljare
+ Joe Biden tidigare vicepresident och senator 32,3
+ Bernie Sanders senator från Vermont 16,7
+ Elizabeth Warren senator från Massachusetts 14
+ Kamala Harris senator från Kalifornien 10,2
+ Pete Buttigieg borgmästare från Indianastaden South Bend 5,5
+ Beto O’Rourke tidigare kongressledamot från Texas 3
+ Cory Booker senator från New Jersey 1,7
+ Andrew Yang affärsman 1,5
+ Julián Castro tidigare bostadsminister, exborgmästare i San Antonio 1
+ Tulsi Gabbard kongressledamot från Hawaii 0,8
President Trumps opinionsstöd har legat stadigt på över 42 procent det senaste halvåret. I nuläget tycker 42,9 procent av landsmännen att han gör ett bra jobb.
Källa: Real Clear Politics
