FN:s särskilde Syriensändebud ser en ny konstitution som ett viktigt steg mot fred i det krigshärjade landet. Efter förhandlingar i Damaskus uppges nu även regimen vara med på tåget.
Den syriska regimen hade öppnat för att revidera landets nuvarande grundlag men ville sköta processen själv. Oppositionen krävde å sin sida en helt ny konstitution och en plats vid förhandlingsbordet.
En ny konstitution är en central pusselbit i FN:s fredsplan för Syrien. Hittills har positionerna varit låsta, men efter ett möte i Damaskus kommer nu positiva tongångar från FN-sändebudet Geir Pedersen.
– Jag menar att vi verkligen har gjort konkreta framsteg och är väldigt nära en överenskommelse om att tillsätta en konstitutionell kommitté, sade Pedersen efter ett sammanträde med Syriens utrikesminister Walid al-Muallim.
Kommittén ska enligt planerna bestå av 150 delegater, där regimen och oppositionen utser en tredjedel vardera medan den sista tredjedelen utses av Pedersen.
Under förutsättning att Pedersens lista faller i god jord kan arbetet med att ta fram en ny grundlag inledas redan i september, uppger den regimtrogna syriska dagstidningen al-Watan.
Kriget i Syrien inleddes 2011. Sedan dess har striderna skördat över 370 000 dödsoffer samtidigt som miljoner drivits på flykt.
Kriget i Syrien
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre. I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget dock kommit att inkludera allt fler parter, där bland annat utländska aktörer agerat utifrån sina egna intressen i landet.
Källa: TT
