Alla hushåll ska kunna klara en veckas kris och Sverige ska kunna hantera en tremånaderskris utan hjälp utifrån. Det är målet när civilförsvaret återuppstår.
Tjugo myndigheter får i uppdrag att gå igenom vad som behövs inom sådant som transporter, elförsörjning, kommunikation, mat och vatten.
– Det finns ett stort behov att höra myndigheternas åsikter om vilka åtgärder som är mest prioriterade. Vi kommer att behöva ta det här i flera steg eftersom det civila försvaret nästan avvecklades i början på 1990-talet, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), som ansvarar för krisberedskapen.
Ta tid att bygga förmåga
– Det kommer att ta tid att bygga förmåga, säger Damberg och poängterar att det civila försvaret måste fungera för att det militära ska kunna göra det.
Bakgrunden till uppdragen är den parlamentariskt sammansatta försvarsberedningens rapport Motståndskraft, om det civila försvaret. Den lades fram i slutet av 2018. I rapporten föreslogs att civilförsvaret skulle återuppstå, till en kostnad på 4,2 miljarder kronor per år, fram till 2025.
Målet bedömdes vara att Sverige i ett krisläge ska ha förråd, infrastruktur och beredskap som klarar minst tre månader utan stöd från andra länder. Samtidigt ska hushållen klara sig minst en vecka utan stöd från samhället. Motiveringen var att det skärpta säkerhetspolitiska läget och ett sårbart samhälle kräver en rejäl uppryckning.
Myndigheterna får till den 2 mars nästa år på sig att komma med sina förslag. De ska också göra beräkningar av kostnaderna för att stärka beredskapen.
Underlag för proposition
Det de kommer fram till ska vara ett underlag för regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition, som omfattar perioden 2021–2025.
Häromdagen gav regeringen ett liknande uppdrag till Försvarsmakten och, bland andra, Försvarets materielverk, vad gäller det militära försvaret. De ska också leverera underlag inför inriktningspropositionen, men vara klara redan den 15 november i år.
De ska utifrån Försvarsberedningens rapport Värnkraft, som lades fram i maj, analysera och kostnadsberäkna beredningens förslag.
De ska rangordna dem i fyra steg efter hur angelägna de är.
Försvarsberedningen räknade på att utgifterna för det militära försvaret skulle öka till 1,5 procent av BNP till 2025, vilket bedöms vara 84 miljarder kronor då. Med de 4,2 miljarderna till civilförsvaret blir det uppemot 90 miljarder 2025.
Uppdraget till myndigheterna
Tjugo myndigheter ska gå igenom vad som behövs för att öka den civila beredskapen och vad det kan kosta, på områden de har att göra med.
Trafikverket och tre andra myndigheter ska analysera behov och föreslå åtgärder inom transporter.
Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten ska analysera energiförsörjning.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt ska analysera och lägga förslag för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
Polisen, säpo, kustbevakningen och tullen ska gå igenom behov för ordning och säkerhet.
Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksbanken och några till ska syna den finansiella beredskapen och lägga förslag.
Post- och telestyrelsen ska gå igenom behoven och lägga förslag för kommunikationer och post.
Den 2 mars 2020 ska rapporterna lämnas till regeringen.
Källa: Regeringskansliet
