Den skenande globala uppvärmningen skulle kunna stoppas genom fler träd. Nu har forskare för första gången lyckats visa hur mycket skog som krävs – och att det är möjligt. Men skeptiker kallar idén ”för bra för att vara sann”.
I höstas slog FN:s klimatpanel fast att det skulle behövas en miljard hektar ny skog fram till år 2050 för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.
En forskargrupp i Schweiz tog fasta på den siffran och bestämde sig för att undersöka om det faktiskt var möjligt och var alla nya träd i sådana fall skulle placeras. Deras resultat publiceras nu i tidskriften Science.
"Det bästa sätt"
– Vi kände alla till att återskapande av skog kan spela en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna, men vi har saknat vetenskapliga belägg för vilken påverkan det faktiskt skulle kunna ha, säger Thomas Crowther, en av forskarna vid Zürichs tekniska högskola, till nyhetsbyrån AFP.
– Vår studie visar tydligt att plantering av nya träd är det bästa sätt vi har tillgång till i dag för att stoppa klimatförändringarna.
I sin forskning har schweizarna studerat 80 000 högupplösta satellitbilder av områden med skyddad skog – allt från regnskogar till den arktiska tundran – för att uppskatta vilken trädtäthet som är naturlig för skogssorterna i de olika klimatområdena.
Därefter använde de datorprogram för att, utifrån sina uppskattningar, fastställa hur mycket skog som jorden maximalt mäktar med i dagsläget.
Träd i stadsmiljö
Det visade sig att planeten klarar av mycket mer än den yta skog som FN slog fast krävdes i sin klimatpanel och att 900 miljoner hektar mark – motsvarande ett helt USA – lämpar sig för att plantera ny skog. Tillsammans kan de nya träden suga upp två tredjedelar av människans sammanlagda koldioxidutsläpp och få ner nivåerna i atmosfären till de lägsta sedan början av 1900-talet.
Till forskarnas egen förvåning visade det sig också att de nya träden kan planteras i stadsnära miljöer och på jordbruksmark. Det visar vilken viktig roll så kallat skogsjordbruk – alltså användandet av skog i traditionellt jordbruk – kan spela för kampen mot klimatförändringarna, hävdar forskarna. De kallar sin lösning ”utan tvekan genomförbar under dagens klimatförutsättningar”.
Gruppen varnar dock för att det är bråttom, då viktig mark snabbt försvinner.
För optimistiskt?
Schweizarnas studie har dock mötts av skeptiska röster från kollegor, som oroas av att det är alltför optimistiskt att tro att det ska finnas en lösning på klimatkrisen som är så naturlig som att öka andelen skog.
– Att plantera träd för att suga upp två tredjedelar av hela människans koldioxidskuld låter för bra för att vara sant. Förmodligen för att det är det, säger Martin Lukac, professor i ekosystem vid universitetet i Reading, när han intervjuas av AFP.
Enligt honom har människan bara lyckats öka andelen skog i ett givet område genom att antingen minska befolkningsantalet i detsamma eller genom att göra det industriella jordbruket mer effektivt. Eller – vilket han påpekar inte är hållbart i längden – på direkta order av en diktatur, som i Kina.
20 gånger Sveriges yta ny skog
Studien från Zürichs tekniska högskola visar att jorden mäktar med så mycket som 4,4 miljarder hektar skog, vilket är 1,6 miljarder mer än den yta som i dag täcks.
Av de 1,6 miljarder hektaren uppfyller 900 miljoner hektar – motsvarande 20 stycken Sverige eller ett helt USA – kravet att inte redan vara upptaget av människan och lämpar sig således för att återplantera skog på, enligt forskarna.
Den skogen, förutsatt att den är så tät som den skulle vara i orört tillstånd, kan fånga upp två tredjedelar av alla de koldioxidutsläpp som människan ligger bakom sedan den industriella revolutionen.
Källa: Science
Parisavtalet
I december 2015 i Paris fattade världens ledare beslut om ett nytt avtal som reglerar hur världen ska ta sig an klimatkrisen.
De viktigaste punkterna i avtalet:
• Den globala uppvärmningen ska begränsas till ”klart under” 2 grader Celsius jämfört med slutet av 1800-talet.
• Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.
• De globala utsläppen av växthusgaser ska ha nått sin högsta nivå ”så snart som möjligt” för att sedan minska.
• Nettoutsläppen ska vara noll under andra halvan av århundradet.
• Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020.
Källa: Parisavtalet
