Påfågelöga, citronfjäril och silverblåvinge – våra fjärilar hör våren och sommaren till. De färgglada, fladdrande insekterna är inte bara vackra, de är också viktiga för hela ekosystemet. Men sedan 50-talet har antalet fjärilar minskat i Sverige.
I Sverige finns det drygt 2 800 fjärilsarter. Sverige har ansvar för att återkommande rapportera om statusen för tolv av våra fjärilsarter till EU. Sedan 1950-talet kan man se att flera av dessa arters utbredningsområden har minskat, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet och samordnare för Svensk dagfjärilsövervakning.
– Man kan se att alla de tolv arternas utbredningsområden har krympt ihop till där det är bäst för dem. Generellt har de flesta av dem minskat jättemycket i utbredning och i antal över den tiden.
Det är främst i småskalig jordbruksbygd i vissa delar av landet som flera arter försvunnit.
– I framför allt Norrland, Svealand och ner mot Småland har vi sett minskningar för fjärilar i ängsmarker.
Två problem
Det finns framför allt två saker som kan utgöra problem för fjärilar. När marker växer igen eller slutar att brukas har man kunnat se att vissa fjärilar som lever där trivs sämre. Även när marker brukas intensivt blir det problem för fjärilarna. Utvecklingen mot ett mer rationellt och intensivt jordbruk med större åkrar i stället för mindre ängsmarker kan därför vara en av förklaringarna till minskningen, säger Lars Pettersson.
– Mycket beror dels på att jordbruket blivit mer intensivt och dels på att många av de små markerna, marker som kanske inte lönar sig så bra, blir igenplanterade. Dessa fjärilar har trivts i ett jordbrukslandskap som vi haft i flera hundra år. Ändrar man på det gynnas andra arter och de som gynnats tidigare får problem. Knepet är väl att lyckas ha ett modernt landskap men fortfarande ha plats för de andra arterna, och det är en utmaning.
TT: Hur allvarlig är den här utvecklingen?
– Det är ett tecken på att vi har en allmän utarmning av landskapet och det är ju något att bry sig om.
Viktig föda
Ja, fjärilarna behövs, enligt Lars Pettersson. De är nämligen inte bara ett härligt vårtecken eller vackra att se på. De bidrar också genom att pollinera och är viktiga pusselbitar för att ekosystemet ska fungera bra – framför allt är de viktiga som föda.
– Om man ska vara krass så är deras viktigaste uppdrag att de blir uppätna, det finns fantastiskt många arter som äter fjärilslarver och fjärilar. Många fåglar skulle ha det jättesvårt om det inte fanns fjärilslarver.
Men små medel verkar kunna bidra på detta område, enligt Lars Pettersson. Att till exempel inte klippa gräset i vägkanterna lika ofta eller låta blommor stå kvar lite längre har gett positiva effekter för fjärilar.
– Fjärilar är ganska tacksamma, de är insekter så gör man rätt sak kan många av dem få många avkommor.
Fjärilar i Sverige
Det finns över 2 800 fjärilsarter i Sverige.
Fjärilarna delas in i dagfjärilar och nattfjärilar. Dagfjärilarna är ofta färggranna och aktiva under dagen medan nattfjärilarna för det mesta är kamouflagetecknade och nattaktiva, men denna regel har många undantag.
I Sverige finns flera arter och habitat som skyddas via EU:s habitatdirektiv. Vi har som land krav på oss att på ett långsiktigt sätt övervaka dessa skyddade arter och habitat. Totalt handlar det om tolv fjärilsarter som Sverige ska hålla uppsikt över så att de har det bra.
Liksom de flesta insekter som lever av nektar påverkas fjärilarna negativt om det finns för få blomrika miljöer i odlingslandskapet och om betesmarker inte sköts och växer igen.
Genom att skapa blomrika miljöer, i synnerhet under tidig vår i exempelvis trädgården, kan du hjälpa många fjärilsarter att trivas bättre.
Plantera perenner, buskar och träd som gynnar fjärilar. Syrenbuddleja, syren, hagtorn och fruktträd av olika slag är exempel på sådana.
Att slå blomrika vägkanter sent under växtsäsongen är ytterligare en åtgärd som gynnar många fjärilsarter.
Fakta: Naturhistoriska riksmuseet, Jordbruksverket och Lunds universitet.
