Drygt sju av tio grundskolerektorer, 73 procent, svarar att verksamheten skulle påverkas i positiv riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisningen och elevhälsan i grundskolan.
Det visar fackföreningen Sveriges skolledarförbunds enkätundersökning som genomförts tillsammans med Lärarnas riksförbund.
Många är dessutom pessimistiska inför möjligheten att få tillräckligt med pengar till att bedriva verksamheten under de kommande tio åren: Sammanlagt 44 procent av rektorerna svarar att de bedömer sin huvudmans förutsättningar som mindre bra. Något färre, 40 procent, svarar att de bedömer förutsättningarna som inte alls bra.
Drygt nio av tio, 93 procent, svarar att de tror att deras huvudmän kommer att behöva större statliga resurstillskott än i dag för att klara finansieringen under samma tidsperiod.
Svaren samlades in under maj och juni med hjälp av undersökningsföretaget Exquiro, där 740 av 793 av rektorerna som svarade är kommunalt anställda. Svarsfrekvensen var 56 procent.
