Det har blivit vanligare med tillfälliga brister på läkemedel, så kallade restnoteringar, skriver Dagens Nyheter. Förra året restnoterades 700 läkemedel i Sverige och i år kan det handla om tusen läkemedel, enligt Läkemedelsverket.
I många fall påverkas inte patienten av att läkemedel restnoteras eftersom man i stället får liknande preparat eller medicinen i en annan styrka eller förpackningsstorlek.
Men vissa brister kan påverka många. Exempelvis har medel mot springmask, ett vanligt sömnmedel och ett läkemedel mot sköldkörtelsjukdomen hypotyreos nyligen restnoterats. Även viss antibiotika har saknats.
– Restnoteringar av antibiotika har ökat för varje år och ingenting har gjorts för att vi ska ha anledning att tro att problemet ska bli mindre framöver, säger Thomas Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet, till tidningen.
Antibiotikaresistens
När det råder brist på antibiotika kan läkare tvingas välja alternativ som riskerar att öka antibiotikaresistensen.
Restnoteringar uppstår ofta med kort varsel och det kan även vara problematisk med informationen kring läkemedlen.
– Ofta får vi inte veta det förrän läkemedlet redan är restnoterat, eller väldigt kort inpå. För vanliga antibiotika finns det ofta ett lager på olika avdelningar på sjukhuset, så att man kan låna av varandra till en början. Men det är svårt att planera när vi sällan vet hur länge bristen kommer att pågå, säger Thomas Tängdén.
Inte bara i Sverige
Restnoterade läkemedel är inte bara ett svenskt problem.
– Vi ser samma utveckling i resten av världen. Läkemedelsförsörjning är en väldigt komplex kedja med många delar från att den verksamma substansen tillverkas till att patienten får sitt läkemedel. Vi erfar att marginalerna har minskat i alla led. Det i sin tur gör att om det går fel någonstans i den här kedjan så står man utan medicin i slutledet, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket, till DN.
