Det har länge hävdats att naturen är bra för hälsan, även om dess eventuella positiva effekter varit svåra att bevisa. Men nu kan forskare vid bland annat University of Exeter visa att det inte bara är en myt. Naturen gör oss gott.

Det är i Nature-tidskriften Scientific Reports som forskarna redovisar en studie där 19 806 deltagare, alla vuxna samt boende i England, hade fått svara på frågor om bland annat sin hälsa och hur mycket de hade vistats i grönområden den senaste veckan, den egna trädgården ej inräknad.

Det visade sig att det fanns ett tydligt samband mellan de personer som hade vistats minst 120 minuter i grönområden den senaste veckan och uppfattad hälsa och välmående. Sambandet sågs i alla åldrar.

Även bland dem med en längre tids hälsoproblem, varför forskarna inte tror att sambandet beror på att de med en bra hälsa rör sig i naturen mer, än de med en sämre hälsa. Det spelade heller ingen roll huruvida deltagarna spenderade sina 120 minuter vid ett enda tillfälle, eller vid flera, eller hur stort det aktuella grönområdet var.

Matematiska mönster

Ann Dolling, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och som forskar om skog och hälsa, är inte förvånad. Tvärtom.

– Det vi vet är att personer som har en utmattningsdepression blir bättre av att vara i naturen. De blir inte helt friska, men bättre, och effekten kommer ganska snabbt. Och vi vet att friska, men stressade, personer blir lugna. 40 minuter i skogen räcker för att både puls och blodtryck ska gå ner. Det är ganska naturligt, säger hon.

TT: Varför då?

– Därför vi har byggt bort hela naturen, men vår hjärna har inte hunnit med. Hjärnan tycker fortfarande om att vara i naturen.

TT: Vad är det i naturen som får oss att må så bra?

– I skogen finns ett återupprepningsmönster, fraktaler, som går att beskriva matematiskt och som vi reagerar på visuellt. Vi använder även andra sinnen i naturen. Du kanske känner vinden mot huden och känner lukter. Det är lagom mycket stimuli. I stan, däremot, är det väldigt många stimuli och en mängd beslut som vi måste fatta hela tiden, på grund av alla bilar och människor, och det ligger på hjärnan hela tiden. Man brukar prata om spontan respektive riktad uppmärksamhet, där den är mer spontan i naturen.

Begreppet skogsbadning

Det behöver inte ens vara en skog man ska vistas i, för att må bra.

– Alla tycker inte om skog. Det finns forskning som visar att den här effekten av att vara ute i skogen inte finns hos människor från andra länder, exempelvis från Mellanöstern, på samma sätt, eftersom de inte är vana vid skog. Det handlar om att vistas i en miljö som man är van med och uppväxt i. De kanske mår bättre vid en sandstrand i stället, säger Ann Dolling.

På senare tid har begreppet skogsbadning från engelskans ”forest bathing” etablerat sig, där det är tänkt att man ska vistas i naturen med öppnare sinnen än tidigare, något som påstås vara ännu bättre än en ”vanlig” skogspromenad.

Fenomenet kommer ursprungligen från Japan och uttrycket shinrin-yoku som ibland översätts med ”naturbadning”.

Ann Dolling är dock skeptisk såtillvida att det inte finns några som helst bevis för att ett skogsbad skulle vara bättre än en vanlig vistelse i naturen.

– Jag kan tycka att japaner och andra drar lite för stora växlar på det här. Det blir lite som förr när man trodde att sanatorier kunde förbättra människors tuberkulos, bara de fick vara ute i friska luften. Men så var det ju inte, säger hon.

TT: Hur njuter du själv av naturen?

– Jag brukar sätta mig med ryggen mot ett träd och se mig omkring. Det behöver inte vara så komplicerat.