Synen på musselodlingar som ett sätt att minska utsläppen i Östersjön går isär bland forskare. Ur ett ekonomiskt perspektiv är dock musslorna fördelaktiga, enligt en ny studie.
Musselodlingar har av vissa forskare förespråkats som en kostnadseffektiv åtgärd för att få bukt med övergödningen i Östersjön. Andra säger tvärtemot.
En studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, konstaterar att musselodlingar rent ekonomiskt slår andra förebyggande insatser. Kostnaderna för att nå de mål som satts för reningen av Östersjön minskar med musslor.
– Tar man med musslorna sjunker de totala kostnaderna med ungefär tio procent, cirka 3,4 miljarder per år, säger författaren till studien, professorn Ing-Marie Gren.
Saknas helhetsbild
Studien har jämfört olika typer av åtgärder med varandra, däribland musselodling, minskad djurhållning och anläggning av våtmarker. Ing-Marie Gren menar att det har saknats en övergripande bild kring vilka insatser som är fördelaktiga rent ekonomiskt.
Studien pekar på att metoder inom jordbruket är mer osäkra som åtgärder för att rena Östersjön jämfört med musslorna.
– Enligt vissa forskare är kostnaderna för musselodlingar lägre i jämförelse med andra åtgärder. Och andra forskare menar att man måste beakta osäkerheten kring effekten av musselodlingar. Båda har delvis rätt, säger Gren, och fortsätter:
Rön går isär
– Men alla åtgärder är olika säkra. Exempelvis gör väder och vind att man inte kan säga vad det blir för effekt för många av åtgärderna.
Kritiker till musselodlingar har tidigare pekat på en rad problem med musselodlingar, bland annat att musslorna i Östersjön är alldeles för små och växer för långsamt, samt att stora odlingar även kan skada havsmiljön.
Studien från SLU har enbart tittat på den ekonomiska aspekten.