I bostadsbristens Stockholm står inflyttningsklara lägenheter tomma, eftersom de är för dyra. Nu kräver Länsstyrelsen i Stockholm en bostadssocial utredning, för att få till en bostadsförsörjning som matchar behovet av ett mer blandat bostadsbestånd.
– Stockholm har under många år haft en dålig bostadsmarknad trots bygget av nyproduktion av bostäder men nu sjunker även den, säger Henrik Weston, utvecklingsledare och en av författarna till Länsstyrelsens nya rapport Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2019.
De senaste fyra åren ökade bostadsbyggandet kraftigt i länet och totalt 70000 bostäder började byggas, men nu minskar byggandet igen, enligt rapporten. Framför allt minskar antalet bostadsrätter eftersom färre hushåll vill köpa en bostad på ritning.
– Vi har rekordmånga inflyttningsklara bostäder men de är för många hushåll alltför dyra att köpa och hyra. Man har nog trott att det är många fler som kan köpa dessa bostäder, säger Henrik Weston.
Som ett resultat av tidigare års byggande står fler bostäder inflyttningsklara. Förra året blev drygt 17 000 bostäder klara och i år bedöms 12 000 bostäder färdigställas.
– För första gången på många år står bostadsrätter tomma samtidigt som länets alla kommuner uppger att de har brist på bostäder. Det är ett bevis på att enbart bostadsbyggande inte är lösningen på en fungerande bostadsförsörjning, säger Henrik Weston.
2030 väntas Stockholms län ha 2,8 miljoner invånare. För att klara bostadsförsörjningen behövs enligt Länsstyrelsen ”ett välplanerat byggande som har hög takt, är jämnt över tid och som är varierat till pris, storlek och upplåtelseform”.
Kommuners ansvar att planera
Henrik Weston förklarar problematiken att till följd av bostadsrättsomvandlingar, utförsäljningar och renoveringar minskar andelen bostäder med låg hyra i länet. Dessutom har bolånetak och höjda amorteringskrav resulterat i att hushåll utan större finansiellt sparande har svårare att köpa en bostad.
– En av de viktigaste slutsatserna är att många kommuner blandar ihop bostadsbyggande och bostadsförsörjning. Men bostadsbyggande är bara en del av bostadsförsörjningen, säger han.
Han menar att det finns ett behov av att diskutera om kommunerna behöver fler verktyg för att klara bostadsförsörjningen. De allmännyttiga bostadsbolagen tar ett stort försörjningsansvar men bristen på billigare hyresbostäder utgör ett hinder.
Det byggs för många bostäder i samma segment och Henrik Weston efterlyser ett helikopterperspektiv för hela länet.
– Det finns ett behov av samordning. Om till exempel alla kommuner bygger bostadsrätter blir det en begränsad variation i utbudet. Vi måste bli bättre på att analysera hur bostadsbeståndet ser ut och vilken typ av bostäder vi behöver.
Kommunerna bygger inte själva bostäder, med undantag för produktionen genom de kommunala bostadsbolagen, men de är ansvariga för den planering som krävs för att marknaden ska kunna bygga.
– Det är bara en handfull kommuner som jobbar med tomträtt, det vill säga att kommunen hyr ut marken i stället för att sälja den. Stockholms stad är ett exempel. Det är mer komplicerat och kommunen måste ha anställda som arbetar med det så det är enklare för kommunerna att sälja marken. Men tomträtt är ett sätt att göra det möjligt att bygga lite billigare.
"Köerna långa och priserna höga"
Befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka men för första gången på länge minskar flytten från landsbygden till Stockholm. Det kan bero på den svåra bostadsmarknaden, enligt Länsstyrelsen, som anser att det behövs en svensk modell som innebär att alla oavsett inkomstgrupp ska ha någonstans att bo.
– Det som skiljer sig från tidigare år är att det inte enbart är låginkomsttagande som inte hittar bostäder som de klarar ekonomiskt utan även mellaninkomsttagare kommer inte in på bostadsmarknaden. Köerna är så långa och priserna så höga, säger Henrik Weston.
Över en fjärdedel av länets befolkning i åldersgruppen 18–30 år upplever sig trångbodda medan knappt 6 procent uppger detsamma i åldersgruppen 65–85 år. Den upplevda trångboddheten är dubbelt så hög bland utomeuropeiskt födda jämfört med personer födda i Sverige.
Med rapporten vänder sig Länsstyrelsen Stockholm till regeringen, riksdagen, kommuner och branschen.
– Det behöver göras en bred bostadssocial utredning för att titta på hur stor bostadsbristen är, vilka som drabbas och vilka alternativen är för att vi ska få en bostadsförsörjning som omfattar alla. På kort sikt behöver kommunernas kösystem reformeras. Det är rimligt att lägenheter förmedlas utifrån behov, snarare än kötid, säger han.
