I april släppte Amnesty international en rapport om hur våldtäkter hanteras i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Den visar att våldtäktsutredningar i Sverige riskerar att staplas på hög i väntan på utredning. Ibland hålls inga förhör med misstänkta gärningsmän överhuvudtaget. Det arbetssätt som polisen och åklagarmyndigheten enats om fungerar bäst används inte alltid.

– Vi menar att det finns såna brister när det gäller att hantera våldtäktsutredningar att polisledningen måste agera. Ärendena prioriteras bort för annan typ av kriminalitet, och utreds inte så snabbt som man borde. Bevisningen är en färskvara, man måste spårsäkra och undersöka brottsplatser omedelbart, säger Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty Sverige gällande kvinnors rättigheter.

Brister i polisens arbete med våldtäktsutredningar finns i alla undersökta länder, enligt Bergehed.

– Men den stora fördelen i Sverige är att vi har en samtyckeslagstiftning på plats. Motsvarade ärenden i till exempel Norge sållas bort direkt vid anmälan eftersom det brottsoffret varit utsatt för inte anses vara våldtäkt, säger hon.

I slutet av 2018 rapporterade Ekot om 20 våldtäktdomar som avgjorts baserat på den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft 1 juli i fjol. 
Men enligt Brottsförebyggande rådets statistik har de senaste åren bara omkring fem av hundra anmälda våldtäkter lett till en fällande dom.

För att få ändring har över 18 000 personer skrivit under en namninsamling, som lämnades över till rikspolischef Anders Thornberg i samband med manifestationen. Han tackade nej till att tala på manifestationen, men Katarina Bergehed, som var med på möte med rikspolischefen, är ändå nöjd över responsen. 

– Man är till stora delar medveten om de problem som finns, och det som är positivt är att polisledningen i fredags fattade ett beslut om att stärka upp sin kapacitet på området, säger hon.

Polismyndigheten meddelade då att 350 nya medarbetare ska anställas för att höja kvaliteten och effektiviteten i utredningar som rör våldtäkter, brott i nära relationer och vålds- och sexualbrott mot barn.

− Det här är allvarliga brott med stora konsekvenser för de som utsätts. Polisen har en viktig roll för att ge brottsoffren upprättelse. Satsningen som nu startas ska korta utredningstiderna och höja kvaliteten i utredningarna. Syftet är att öka antalet utredningar som leder till åtal, säger Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef och chef för polisens nationella operativa avdelning i ett pressmeddelande. 

Förutom snabbare och effektivare utredningar trycker Amnestys Katarina Bergehed på att förmågan att utreda brotten måste förbättras över hela landet.

– Vi ser att det finns variationer på olika ställen i Sverige. Så kan det inte vara. Ett brottsoffer måste lita på att kompetensen finns vart hen än bor, säger hon.

Ni lägger fokus på brottsutredningar. Våldtäkt är ju – även om man man gör en korrekt utredning – ett jättesvårt brott att döma. Kan det inte vara mer effektivt att jobba förebyggande?

– Amnesty utgår från mänskliga rättigheter och  fokuserar på brottsoffrens möjlighet att få rättvisa, upprättelse och stöd. Att lyfta frågan har förhoppningsvis även en opinionsbildande och attitydförändrande effekt. Men självklart är det förebyggande arbetet jätteviktigt, med till exempel skolans sex- och samlevnadsundervisning, och jag vill understryka att det finns andra organisationer som arbetar med det, som vi vill samverka, inte konkurrera med.