En amerikansk surrogatmamma födde 2015 en son till en svensk kvinna, vars föräldraskap erkändes i en domstol i Kalifornien. Men i Sverige avslog tings- och hovrätten hennes ansökan om föräldraskap, trots att hon och pojken bott ihop sedan födseln. Enligt domstolarna saknas lagstöd för att erkänna USA-domen här.

HD tycker annorlunda och betonar att barnets bästa måste komma först, även om erkännandet innebär att ”flera viktiga principer i svensk lagstiftning på området för assisterad befruktning får ge vika”.

HD-domen är banbrytande genom att tillvarata barnets rätt till en förälder, trots att det inte har funnits uttryckligt stöd för det i svensk lag, anser familjerättsexperten Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet. Han bedömer att domen kan få bäring på andra familjesituationer, exempelvis för samkönade par med barn ihop.