– Det är inte lämpligt för unga som är i behov av vård, säger Karl Lorentzon, enhetschef på justitieombudsmannen.

Justitieombudsmannen (JO) har granskat transporter av frihetsberövande personer och riktar kritik mot hur Kriminalvården behandlar personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. I sin rapport uppmärksammar JO exempel där unga människor som är omhändertagna för vård har förvarats i polisarrester eller häkten.

– Det handlar om unga som ska till behandlingshem, men vi har exempel på att man har suttit tre, fyra eller fem dygn i arrest. Då försenas vården och det är inte en lämplig miljö för unga som behöver vård, säger Karl Lorentzon.

Ska till ungdomshem

Sedan april 2017 ansvarar Kriminalvården för transporter av frihetsberövade. Främst handlar det om vuxna som sitter häktade eller har dömts till fängelsestraff, men polisen och Statens institutionsstyrelse kan även begära hjälp med transporter av personer som till exempel ska till ungdomshem.

Organisationen Skyddsvärnet har uppmärksammat hur unga som omhändertas av socialtjänsten ibland tvingas till övernattningar i häkten och fängelser.

– Ungdomar blir ofta väldigt förvånade när det är Kriminalvården som hämtar dem. Speciellt de ungdomar som inte har begått något brott utan kanske är omhändertagna för att de är utsatta för våld i hemmet. Sen finns de ungdomar som kanske redan har en kriminell identitet och som tycker att det är häftigt. Men det är lika skadligt i båda fallen, säger Jonas Klinteberg, som arbetar med Skyddsvärnets projekt Ung inlåst.

"Som en mördare"

I en rapport som Ung inlåst har skrivit vittnar unga om sina erfarenheter av Kriminalvårdens transporter.

”De behandlade mig som en dömd mördare… Det kändes som att jag var livsfarlig”, berättar en 15-årig flicka i rapporten. Flickan som var misstänkt för ringa narkotikabrott transporterades till tingsrätten försedd med midjefängsel i sällskap av två vuxna.

En annan 15-årig flicka blev placerad på ett så kallat hvb-hem efter att ha blivit utsatt för hedersvåld av sin pappa. Efter ett självmordförsök omhändertogs hon av polis och tvingades tillbringa 20 timmar i polisens arrest.

”Jag var vaken hela natten och grät precis hela tiden. Ett par gånger ringde jag efter vakten men hon kom aldrig in till mig utan öppnade bara en liten lucka i dörren och sa åt mig att ta det lugnt och försöka sova”, berättar flickan i rapporten.

Särskilt skadligt

Statens institutionsstyrelse (SiS) driver de hem där unga vårdas. SiS har regler som förbjuder att barn och ungdomar isoleras i mer än fyra timmar.

– Men under en transport kan de sitta helt själva i tre dygn i en fyllecell, ingen tv, ingenting, bara en gummimadrass, säger Jonas Klinteberg.

Klinteberg hänvisar till forskning som visar att långvarig isolation är skadlig för människor.

– Det är särskilt skadligt för unga personer, säger han.

JO skriver i sin rapport att Kriminalvårdens transportorganisation inte var förberedd på hur omfattande det nya uppdraget skulle bli och att bristande kapacitet har inneburit att frihetsberövade har blivit inlåsta i miljöer där de inte hör hemma.

Finns ett mörkertal

JO vet inte hur vanligt det är att barn och ungdomar tvingas tillbringa tid i polisarrester och häkten.

– Vi misstänker att det finns ett mörkertal. Vi vet inte i vilken omfattning det här förekommer, men att det förekommer vet vi, säger Karl Lorentzon.

Skyddsvärnet kräver nu att lagen ändras så att barn och unga inte måste vistas i lokaler tillsammans med vuxna brottslingar.

– Vårt förslag är att Sis sköter de här transporterna själva, säger Jonas Klinteberg.