De flesta som omkommer vid svenska järnvägar är människor som valt att ta sitt liv. I fjol tog 88 personer livet av sig i bantrafiken, mot 63 året innan. Men en del av självmorden kan sannolikt stoppas om bara rätt åtgärder sätts in.
– Vi vet att den här typen av självmord går att förhindra och det gör man helt enkelt genom att sätta upp hinder, säger Caroline Meyer Lagersparre, talesperson på Suicide zero som arbetar för att minska självmorden i samhället.
I fjol omkom 97 personer i bantrafiken, enligt myndigheten Trafikanalys statistik som omfattar järnväg, spårväg och tunnelbana.
Majoriteten – 88 personer – valde att ta sitt liv. Det är 25 fler jämfört med året innan.
– Det är fruktansvärt att det ser ut på det här sättet, säger Caroline Meyer Lagersparre.
Utsatta platser
Antalet dödsolyckor växlar över tid och det kan vara svårt att dra slutsatser om en trend. Men enligt Trafikanalys är det ändå tydligt att antalet olyckshändelser i bantrafiken minskat, medan självmorden inte gjort det. Sedan 2000 har i genomsnitt 76 procent av de omkomna i bantrafiken varit självmord.
Detta trots att det med olika typer av åtgärder sannolikt skulle gå att förhindra en del av självmorden enligt Suicide zero, som inte anser att samhället gjort tillräckligt.
– Uppenbarligen inte. De här siffrorna visar väldigt tydligt att det inte räcker, säger Caroline Meyer Lagersparre.
Så kallade hotspots, utsatta platser där man vet att det skett självmord, måste suicidsäkras, anser hon. Förutom typiska hinder som stängsel kan det handla om att lägga ut särskilda gummimattor med pyramider som är svåra att gå på.
– Impulsen att ta sitt liv är väldigt ofta just en impuls och finns det bara ett hinder så klingar impulsen av, säger Caroline Meyer Lagersparre.
Svårt att nå mål
Trafikverket har som mål att antalet omkomna på järnvägen ska vara max 55 personer år 2020.
– Det kommer att bli svårt att uppnå det. Vi har inte några åtgärder som skulle göra en så drastisk stor skillnad, säger Helena Rådbo, sakkunnig vid Trafikverket.
Myndigheten arbetar hela tiden med att göra det svårare att nå spåren genom att bland annat sätta upp stängsel på sträckor där det tidigare har varit dödsfall.
– På vissa platser har vi kameraövervakning som larmar, och som någon kan titta på inom en minut och agera, säger Rådbo.
Hon säger att det faktum att andelen omkomna i olyckor har sjunkit kan bero på att det har satts upp många stängsel.
Män dominerar
Totalt tog nästan 1 200 personer sitt liv i Sverige förra året. Det innebär att cirka sju procent av självmorden skedde på järnvägen.
Män dominerar bland dödsfallen.
– I vårt samhälle finns ganska tuffa machonormer som säger att ensam är stark, ”bra karl reder sig själv”. Män är ovana att söka hjälp när de mår dåligt. De fastnar inne i sina mörka rum och hittar ingen utväg, säger Caroline Meyer Lagersparre.
– Man har också ofta sett att män har en tendens till aggressivare metoder, att de agerar snabbare och är mer impulsiva.
Den som ser en självmordsbenägen person vid exempelvis ett spårområde eller en bro ska ta kontakt, tycker Caroline Meyer Lagersparre.
– Att le mot personen låter kanske som en enkel och banal sak men kan göra skillnad. Våga ta kontakt, våga stanna kvar, var lite artigt påträngande obekväm. Våga ställa frågor om självmord och självmordstankar. Och ring 112, säger hon.
Självmord i bantrafiken
Antalet avlidna i självmord respektive olyckor i bantrafiken de senaste fem åren:
2018: Totalt 97 avlidna. 88 självmord, 9 olyckor. Andel självmord 91 procent.
2017: Totalt 81 avlidna. 63 självmord, 18 olyckor. Andel självmord 78 procent.
2016: Totalt 89 avlidna. 75 självmord, 14 olyckor. Andel självmord 84 procent.
2015: Totalt 118 avlidna. 98 självmord, 20 olyckor. Andel självmord 83 procent.
2014: Totalt 110 avlidna. 83 självmord, 27 olyckor. Andel självmord 75 procent.
Källa: Trafikanalys
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Här finns också hjälp
• Mind självmordslinjen: tel: 90101, chat.mind.se, mejlsvar@mind.se
• Vårdguiden 1177: tel: 1177
• Hjälplinjen: tel: 0771-22 00 60
• Jourhavande präst: tel: 112
• Jourhavande medmänniska: tel: 08-702 16 80
Källa: mind.se