En unik pepparrot eller en aprikosfärgad ros som få känner till – just nu planteras flera av våra bortglömda gamla växter i Helsingborg. Förhoppningen är att de ska hitta tillbaka till våra trädgårdar igen.
Trädgårdsmästare Philippe Hässlekvist rotar om i myllan i köksträdgården på Fredriksdals trädgårdar i Helsingborg. Prydliga rader med gamla sorters jordärtskockor, piplök och luftlök planteras sida vid sida.
En pepparrot vid namn ”Smedens”, en unik sort som från början har växt vid en smedja nära Arild i Skåne, står på tur för att komma ner i jorden. Men hur?
– Jag måste bygga extra skydd för den eftersom det är det värsta ogräs som finns. Men ett gott ogräs! säger Philippe Hässlekvist och staplar dubbla pallkragar på varandra.
Det gäller att isolera den pepprigt välsmakande kulturväxten, så dess rotsystem inte vandrar vidare och invaderar resten av Fredriksdals trädgårdsland där andra ovanliga exemplar av äldre tiders köksväxter fått nytt liv.
Fredriksdal har i flera år varit en plats där gårdagens växter odlas vidare för framtiden. I det här lokala klonarkivet – som är en del av Sveriges nationella genbank – finns sedan tidigare äldre sorter av sydsvenska frukter som äpple, plommon och mirabeller samt körsbär.
Ansvaret växer. Fler sorter ska bevaras i just Helsingborg, och arbetet med att plantera äldre tiders blomsterlökar, rosor, perenner och köksväxter är i full gång. Det handlar om växter som återupptäcktes för över tio år sedan, när Programmet för odlad mångfald (Pom), knutet till Sveriges lantbruksuniversitet, lät inventera hela landet.
Nu gäller det att få utvalda växter att överleva.
– Dessvärre har de kanske försvunnit från sin ursprungsort, och finns kanske bara på något enstaka ställe. Men nu garanterar vi att de finns kvar, säger Maria Nyman-Nilsson, landskapsarkitekten som ansvarar för projektet vid Fredriksdal museer och trädgårdar, till TT.
Endast tre exemplar planteras av varje växt. Sen följer ett tufft arbete med att skydda rariteterna från kaniner, klimat och allehanda sjukdomar.
– Ja, man får inte misslyckas… Det finns tre plantor i Alnarps nationella genbank och tre plantor här på Fredriksdal. Sedan kanske det finns en moderplanta i någon trädgård – that’s it! säger Maria Nyman-Nilsson och fortsätter:
– Det kan komma en sork, det kan komma en vinter. Rätt som det är kan växten vara borta.
På undanskymd plats har en riktig ovanligt ros, ”Prince de Bulgarie” från en gård i skånska Viken, planterats tillfälligt i väntan på att få en permanent plats inne på Fredriksdal.
Plantan, om några år en elegant buskros med aprikosfärgade blommor, ser än så länge ganska tanig ut.
Men Maria Nyman-Nilsson står på sig.
– Det finns liv! insisterar hon och fortsätter:
– Den är lite speciell, den har nog inte så många sett.
Totalt ska över 40 nygamla rosor och perenner samt ett trettiotal lökar, knölar och 17 köksväxter ner i jorden innan året är slut. Sedan gäller det att få fler att upptäcka dem.
– Vi vill locka hit folk så att de får se växterna i verkligheten, säger Maria Nyman-Nilsson och fortsätter:
– Tanken är att de ska spridas, så att de mest odlingsvärda sorterna hittar tillbaka till människor som vill ha dem i sina trädgårdar, parker och andra offentliga miljöer.
Bortglömda växter får nytt liv
Ett stort insamlingsarbete av gamla odlingsvärda växter pågick mellan 2003-2010 i samband med att hela Sverige inventerades.
Bakom arbetet stod Programmet för odlad mångfald (Pom), som är knutet till Sveriges Lantbruksuniversitet.
De frukter, bär, köks- och prydnadsväxter som hittades utvärderades. Hundratals av dem odlas sedan dess i nationella genbanken i Alnarp.
Odlingarna i Alnarp är inte öppna för allmänheten. Den som är nyfiken på växterna kan i stället ta sig till någon av de 14 lokala klonarkiv som finns i landet. De har till uppgift att levandegöra växtarvet – samtidigt som det bevaras för framtiden.
På Fredriksdal, ett av de lokala klonarkiven, odlas i dag exempelvis 42 sorters äpplen och 13 sorters plommon. Framöver kommer trädgårdarna även hjälpa till att bevara över 40 olika sorters rosor, drygt 30 sorters blomsterknölar och 17 gammeldags köksväxter.
Ambitionen med växterna i Nationella genbanken är att få ut en del av dem till handeln, så att alla odlingssugna entusiaster får en chans att upptäcka sorterna igen. En del av dem säljs i dag under varumärket ”Grönt kulturarv”.
Källor: Sveriges lantbruksuniversitet och Fredriksdal
Unika växter i urval
De här ovanliga sorterna finns på Fredriksdals trädgårdar i Helsingborg:
Rosen ”Prince de Bulgarie”
En mycket ovanlig tehybridros med stora fyllda ljust aprikosfärgade blommor. Den variant som inom kort planteras permanent på Fredriskdal kommer från skeppsgården Paul Jönska gården i skånska Viken. Rosen kommer att planteras i höst.
Pepparroten ”Smedens”
Den här sorten kommer från en smedja vid Falkamöllan nära Arild i Skåne. Växten med den starka smaken ska ha donerats av en son till en man som kunnat berätta att just den här pepparroten ”alltid” ska ha vuxit tillsammans med rabarberplantor bakom smedens boningshus.
Kronärtskockan ”Herrgårds”
Just den här sorten har hittats vid en gård vid en liten by i närheten av skånska Höganäs. ”Herrgårds” skiljer sig från moderna sorter genom att den blir mycket högre men får mindre skockor. Herrgårds, som är perenn, saluförs sedan ett par år tillbaka återigen i trädgårdshandeln.
Rabarbersorten ’Olseröd’
En rabarber funnen i Degebergatrakten i byn Olseröd. Sortens odlingshistoria är relativt okänd, men den valdes ut av Pom-programmet på grund av att den gamla sorten har hög äppelsyrahalt och ovanligt låg halt av oxalsyra. Sorten sägs vara är saftig och krispig.
Plommonet ”Mirabell de Nancy”
Mirabellen kommer ursprungligen från Frankrike och har odlats i södra Sverige sedan början av 1700-talet. I dag är den inte längre vanlig i våra trädgårdar. Frukterna, som mognar i september, är små, ovalt runda och gula. En söt och aromatisk frukt, inte helt ovanlig i Europa. Mirabellen passar bra att konservera eller göra marmelad av.
Källa: Fredriksdal
