Tack och hej då, kilot! Och välkommen tillbaka, kilot, som från och med nu mäts på ett nytt och modernt sätt. Men ta det lugnt – trots att allt är annorlunda förändras inget.
Hur mycket väger ett kilo egentligen? Dum fråga, ett kilo väger ju ett kilo, såklart. Men hur kan du vara säker på att det faktiskt väger just exakt ett kilo?
Tidigare har svaret på den frågan varit ett fysiskt objekt, ett slags ”världskilogram” som tryggt förvarats bakom lås och bom i Paris. Men i november förra året bestämde ett 60-tal länder att det var dags att övergå till en ny mätmetod.
– Det klassiska kilot kommer inte att pensioneras, snarare kommer det få nya arbetsuppgifter, säger Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna vid forskningsinstitutet Rise i Borås.
I stället för ett fysiskt objekt som grundbult för mätningar inför Internationella byrån för mått och vikt (IBPM) från och med tisdagen mätning via naturlagarna.
– Som exempel så används ju redan ljusets hastighet i vakuum för att definiera metern. Nu blir det likadant för de andra måttenheterna.
Tillsammans med elektrisk ström (ampere), längd (meter), tid (sekund), temperatur (kelvin), ljusstyrka (candela) och substansmängd (mol) kommer basenheten för massa (kilot) att definieras av fysikaliska konstanter.
Jan Johansson har ett lugnande besked för den som plötsligt drabbats av viktoro.
– Ingenting ändras i vardagen, det vore ju katastrof om vi går till affären och kilot helt plötsligt är något annat. Allting är precis som det varit, det är bara det att nu finns en långsiktighet. Det gamla kilot var möjligt att förstöra med tanke på hur man hanterade artefakten, nu sitter det i en formel i stället.
Anledningen till att skiftet sker just nu är högtidlighållandet av Meterkonventionen som slöts av 17 länder, däribland Sverige, 20 maj 1875.
Så beräknas ett kilo
Två kompletterande metoder att beräkna ett kilo har utvecklats. Den ena utgår från Plancks konstant, det fysikaliska begreppet effekt, plus en kombination av avancerade kvantfysikaliska samband och välutvecklade mätmetoder.
Den andra bygger på Avogadros konstant, att man genom att mäta volymen av en sfär av rent kisel kan räkna antalet atomer.
Den metod som visat sig bäst för att mäta massa baseras på en så kallad Kibble-våg, en elektrisk balansvåg som mäter massa genom vägning. I den ena vågskålen placeras en vikt medan den andra styrs av elektromagnetisk dragningskraft, som i sin tur är kopplad till naturkonstanter.
Källa: Vinnova
