Kristdemokraternas slogan ”gör EU lagom igen” luktar populism, tycker Karin Karlsbro, Liberalernas toppkandidat i EU-valet.

– Få saker är så viktiga som EU-samarbetet – och när har det varit lagom?

– Vi har de behov vi har 2019, och det där andas en populism som blundar för de verkliga problemen.

Karin Karlsbro är inte rädd för att säga det som andra kandidater räds – att EU snarare behöver mer av samarbete och överstatlighet.

– Ett av förslagen är att låta unionen driva in en europeisk koldioxidskatt.
Vi har ju haft en sådan i Sverige under många år nu och den har fungerat väldigt väl, säger Karlsbro som vill att intäkterna ska gå till mer forskning på modern kärnkraft.

– Det skulle behövas en sådan även på EU-nivå för att trycka ner utsläppen och behålla konkurrenskraften.

Gemensamma skatter har diskuterats under en lång tid. Förutom koldioxidskatt har skatt på digitala bolagsjättar och finansiella transaktioner också varit uppe på bordet.

Men ingen av dem har blivit av då beskattningsrätten är en känslig fråga och därför kräver samtliga regeringars godkännande.

TT: Hur ska du som EU-parlamentariker arbeta för att det här ska bli verklighet?

– Jag ska driva på där EU fattar beslut, utformar policyfrågor och följer upp kommissionens arbete. Men sedan ska jag också kroka arm med mina liberala kollegor på hemmaplan, säger Karlsbro som tycker att det är ”för mycket nationalism i klimatpolitiken”.

– Nu har vi kommit till en punkt där medborgarna faktiskt kräver att vi börjar leverera.

Men parallellt driver Liberalerna även förslaget om ett europeiskt FBI – som till skillnad från nuvarande Europol ska ha rätt att arbeta operativt över gränserna. Kriminaliteten ligger långt före oss, och vi har pekat länge på att man behöver ta ett krafttag.

TT: Även det kräver ju enhällighet i ministerrådet, är det här verkligen något som EU-parlamentet kan driva?

– Ja, EU-parlamentet kan påverka även den här frågan som berör både EU:s budget och lagstiftning. Och till att börja med ska jag försöka få stöd för detta i den liberala gruppen.

Trots EU-entusiasmen finns dock ett område där Liberalerna säger nej till överstatlighet, och det är inom socialpolitiken. Karlsbro stödjer arbetet med den sociala pelaren, som består av en rad icke bindande principer om sociala rättigheter.

Däremot tycker hon inte att punkterna ska omvandlas till EU-lagstiftning.

– Att ta i hand på att Europas medlemsländer ska ta ett ansvar för sina medborgare är ett anständigt EU.

Sedan är det upp till medlemsländerna att utforma och genomföra politiken.

Just den sociala pelaren förespråkas särskilt av Frankrikes president Emmanuel Macron vars parti vill bilda koalition i EU-parlamentet med den liberala partigruppen Alde – vilken Liberalerna tillhör.

Bland annat propagerar Macron för en lagstadgad europeisk minimilön.

– Jag tycker att det är ett fantastiskt arbete som de gjort i Frankrike när det gäller kampen för ett öppet Europa, säger Karlsbro.

Hon erkänner dock samtidigt att det finns en rad inslag i deras program som Liberalerna inte ställer sig bakom – och det handlar inte bara om de sociala frågorna.

– Det finns också inslag som är mer protektionistiska, till exempel hur man ska gynna inhemska industrier.