En majoritet av partierna i försvarsberedningen står bland annat bakom att försvaret ska förstärkas med en tredje mekaniserad brigad till 2025. Det finns i dag beslut om två brigader till 2020, men det är i dag bara en som är samövad. En majoritet står också bakom att antalet värnpliktiga ska fördubblas till 2025.

När det gäller flygvapnet så finns stöd för att behålla den äldre C/D versionen av stridsflygplanet Gripen längre än planerat, till in på 2030-talet. Den ska så småningom ersättas med den senaste E/F versionen.

Försvarsberedningen vill också stärka luftvärnet bland annat genom att plocka fram gamla robot 70/90 ur förråden. Det är något som ÖB Micael Bydén aviserade redan på försvarskonferensen i Sälen i januari. Även försvarets logistik behöver förstärkas, enligt försvarsberedningen.

De förstärkningar som föreslås beräknas kräva en försvarsbudget på 84 miljarder kronor 2025. Det motsvarar 1,5 procent av BNP. Med totalförsvarsdelen blir det närmare 90 miljarder och 1,6 procent av BNP.

Bråket i försvarsberedningen handlar om att M, KD, C och L vill att regeringen redan nu binder sig för den summan. Det har försvarsminister Peter Hultqvist (S) vägrat. Socialdemokraterna kommer i en bilaga till försvarsberedningens rapport att förklara sin inställning.

De fyra borgerliga partierna vägrar att skriva under rapporten i sin helhet, på grund av att Socialdemokraterna och regeringen inte vill binda sig för budgetnivån.

Statsminister Stefan Löfven (S) ville på måndagen inte gå in på vad sprickan i försvarsberedningen kan få för konsekvenser. Han hänvisar till att försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow ska presentera rapporten på tisdag morgon.

– Efter det ska vi diskutera den. Jag utgår från att alla partier tar sitt ansvar, säger statsministern.

S, V, MP och SD har skrivit under rapporten. V har dock med en avvikande mening om att målet om att nå upp till 84 miljarder redan 2025 är att gå fram för snabbt.

Miljö– och klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin (MP) tycker sprickan om försvarsekonomin är olycklig.

– Det finns många kostnadsområden i budgeten och här behöver man se vilka behov som finns på andra områden och vad Försvarsmakten själv kommer att efterfråga innan man sätter en siffra i sten i försvarsberedningen, säger Lövin.

Försvarsministern har gjort klart att regeringen kan vara redo att prata siffror först om ett halvår, när Försvarsmakten, Försvarets materielverk och andra berörda myndigheter har lämnat synpunkter på försvarsberedningens rapport. Därefter blir det förhandlingar mellan partierna om regeringens försvarspolitiska proposition 2020. Den blir underlaget för riksdagens försvarsbeslut för perioden 2021-2025.