Att betrakta naturen som likvärdig människor, eller att se människan som en del i ett ekosystem hon är beroende av, är långt ifrån någon ny filosofi. Som modern miljörörelse tog den dock form i början av 2000-talet och uttrycks i termer av rättigheter. Istället för att kortsiktigt utnyttja jordens resurser strävar rörelsen efter balans mellan människa och natur, där även den senare ges rätt att existera för sin egen skull.

Gabriela Eslava Bejarano, advokat och aktivist från Colombia har blivit en framträdande gestalt i rörelsen. Hon var en av 25 unga målsägande i den stämningsansökan som 2018 ledde till att Colombias högsta domstol erkände landets del av Amazonas som en juridisk person med rättigheter.

I helgen är Gabriela Eslava Bejarano en av talarna på Earth Rights Conference som arrangeras i Sigtuna för andra året.

– För mig är det väldigt intressant att människor i Sverige är intresserade av naturens rättigheter. I Latinamerika har vi exempel på länder som redan har ändrat i konstitutionen eller i lagarna. Ecuador fastslog för flera år sedan att naturen har rättigheter, och vi har följt efter. Så det är inte så nytt här. Och ursprungsbefolkningar har alltid ansett att naturen har rättigheter, så nu upptäcker andra vad vi har vetat länge, säger hon.

På måndag kommer Gabriela Eslava att berätta mer om naturens rättigheter när Fältbiologerna ordnar en träff på Lava på Sergels torg. Hon deltar också i ett seminarium hos stiftelsen Ekskäret på Östermalm på tisdag tillsammans med Mari Margil och Pella Thiel. Thiel är drivande i den svenska rörelsen för naturens rättigheter, som består av ganska många små organisationer och nätverk.

– De tar sig olika uttryck men har en gemensam grundtanke som utgår från naturen. Och vi har blivit mer framgångsrika än vad jag någonsin kunnat föreställa mig, vilket beror på att vi ser så tydligt nu att vårt nuvarande förhållningssätt inte fungerar, säger hon.

Både Thiel och Eslava Bejarano tycker att det finns en alienation mellan storstadsmänniskan och naturen som behöver överbryggas. Gabriela Eslava Bejarano växte upp i det tätbefolkade Bogotá där natur bara förekommer i liten utsträckning.

– Men det som händer i regnskogen påverkar andra ekosystem. Det kan till exempel avgöra om en stad förses med vatten. Börjar du titta på kopplingarna mellan ekosystem, och mellan natur och människor börjar du tänka på att vi kan påverkas, säger Gabriela Eslava Bejarano.

Hon menar att den största utmaningen är att förändra hur vi förstår vår plats på jorden, men ser ett hopp hos de yngre generationerna.

– Om vi ser det som att vi bara är en liten del av något större så blir det enklare att tänka på naturen som något som har rättigheter. Och jag märker att de yngre börjar fråga i skolan, hur kan jag få mina föräldrar att förstå det här?