Att skilja en hästart från en annan är kanske svårt för gemene man. Men en titt under ytan, på genetiken, visar att frågetecknen fortsätter att vara många även för världens forskare.

Den hittills största genomgången av hästens arvsmassa och historia har nyligen presenterats i tidsskriften Cell.

– Det här är det största registret av arvsmassa som samlats för en icke-mänsklig art, säger Ludovic Orlando, professor i molekylär arkeologi vid universitetet i Toulouse, som ledde forskarteamet.

De 121 forskarna har tittat på arvsmassa från 278 utvalda antika hästar och jämfört fynden med 30 nutida hästar. Resultatet pekar inte på någon tydlig urfader till dagens hästar. Däremot upptäcktes två utdöda släktingar, en från Iberiska halvön och en från Sibirien. Båda har dock försvunnit genetiskt för flera tusen år sedan.

– De är ungefär hästarnas motsvarighet till vad neandertalare är för människan, säger Ludovic Orlando.

I dag finns, enligt National Geographic , cirka 600 framavlade hästraser, men i stort sett alla kommer från samma gren på hästens släktträd: tamhästen. Varken för tamhästen eller den andra kvarvarande genetiska förfadern, vildhästen, finns alltså något vedertaget ursprung.

Forskarna i studien kunde dock se en markant skillnad i den genetiska mångfalden hos tamhästen som använts till att avla fram dagens moderna raser.

– Om man jämför hästen i dag med för ett par tusen år sedan så ser de förmodligen väldigt annorlunda ut. Dåtidens hästar var mycket mer byggda för uthållighet, säger Ludovic Orlando.

Dagens häst är ett genetiskt mycket smalare djur än sitt ursprung, men var och vilken kultur som var först med att tämja hästen fortsätter vara olöst.