Sverige bjuder in till en konferens om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Konferensen ska hållas den 11 juni i Stockholm och flera länder har bjudits in, skriver utrikesminister Margot Wallström i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Det är för tidigt för att ge besked om när regeringen sätter ner foten i frågan om FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Det säger utrikesminister Margot Wallström (S), sedan Försvarsmakten avrått från att skriva under.
– Vi behöver titta på det, se hur mycket tid vi behöver för att sammanställa remissvar. Sedan behöver det stämmas av med andra partier, säger Margot Wallström.
– Men vi återkommer med ett datum inom kort, lovar hon.
Regeringen röstade 2017 ja till konventionen i FN och har haft som mål att ansluta sig. Men det kan först ske om riksdagen säger ja. Hittills har 23 länder ratificerat – i sina parlament godkänt – avtalet. Inga av dem är kärnvapenmakter. Det krävs 50 anslutna länder för att konventionen ska träda i kraft.
En utredning som regeringen fick i januari avråder Sverige från att skriva under eftersom en anslutning inte skulle gagna Sveriges intressen och försvarsförmåga. Nu har remissvaren kommit in och bland dem som avråder från anslutning finns Försvarsmakten. ÖB Micael Bydén sade i förra veckan att han delar utredningens synpunkter.
TT: Hur tungt väger ÖB:s invändningar mot konventionen?
– Vi ska läsa och sammanställa alla remissvar. Vi tittar på alla synpunkter, säger hon.
Margot Wallström är just nu i USA och ska bland annat delta i det sista förberedande mötet inför översynskonferensen av icke spridningsavtalet NPT som ska hållas nästa år.
Wallström skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att regeringen kraftsamlar när det gäller nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Sverige bjuder in andra länder ”med gemensam ambition att verka för konkreta resultat som för oss närmare målet om en kärnvapenfri värld” till en högnivåkonferens den 11 juni.
Kärnvapenförbudskonventionen
I juli 2017 röstade 122 länder, däribland Sverige, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud.
Till skillnad från ickespridningsavtalet – som innebär att kärnvapenmakter inte ska sprida kärnvapen till andra stater och att ickekärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem – innebär FN:s konvention om kärnvapenförbud i stället ett totalförbud.
Förbudet gäller såväl utveckling som förvaring, transport, användning och hot om kärnvapen. De kärnvapenmakter som ansluter sig måste upprätta en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapenarsenal.
För att konventionen ska träda i kraft krävs dock att 50 stater ratificerar den – något som Sverige ännu inte gjort. Hittills har 23 länder ratificerat konventionen, däribland Österrike, Kuba, Mexiko, Thailand och Vietnam.
De nio länder som tros ha kärnvapen deltog inte under konferensen 2017, inte heller något av Nato-länderna med undantag för Nederländerna som också var det enda land som röstade mot att konventionen skulle antas.
Källor: FN, Ican, Nationalencyklopedin, regeringen
