Regeringen måste ta fram mer kunskap om könsdysfori hos barn och ungdomar. Det kräver Statens medicinsk-etiska råd (Smer).
I en skrivelse till socialdepartementet föreslår Smer att regeringen ger tre myndigheter i uppdrag att stärka kunskapen om hur könsdysfori utreds och behandlas.
Bakgrunden är att antalet barn och unga som söker vård för könsdysfori ökat explosionsartat de senaste åren, framför allt gäller det unga flickor. Motsvarande ökning ses i många höginkomstländer. SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade nyligen att behandlingar genomförs på patientgruppen, trots att kunskapsläget brister. Det handlar i vissa fall om oåterkalleliga åtgärder som att stoppa puberteten, behandla med testosteron och kirurgi.
Smer konstaterar att det finns kunskapsluckor och föreslår att Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) får i uppdrag att stärka det vetenskapliga underlaget. I det ingår också att ta reda på vad som är känt om hur vanligt det är att barn eller unga som påbörjat behandling ångrar sig.
Könsdysfori
Könsdysfori är en medicinsk diagnos som kan ställas när en person upplever att könsidentiteten inte stämmer med det kön som personen tilldelats vid födseln samtidigt som detta skapar lidande för individen.
Antalet personer som får diagnosen könsdysfori ökar. Särskilt tydlig är ökningen bland unga som tilldelats könet kvinna vid födseln.
Orsaken bakom ökningen av könsdysfori är okänd.
Tänkbara förklaringar är att det i dag finns en större öppenhet och kunskap om frågor som rör könsidentitet samt en ökad tillgång till utredning och behandling.
Källa: Socialstyrelsen
