Den som vill bli en duktig gymnast måste börja träna tidigt i livet, och ibland hör man att det ska börjas i tid … Vad som kommer efter de tre punkterna är oklart, och det har sina skäl. ”Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli” lyder talesättet från början. Det lär handla om smide – vill man smida något krokigt får man göra det krokigt från början, för sedan är det svårt. Till exempel om järnet har hunnit kallna – man ska ju smida medan järnet är varmt.
Hemsnickrat
Ibland ska det vara krokigt, som snirklar och figurer i en järngrind, men ofta tolkas det som fel och tokigt, inte minst i samband med barnuppfostran. Till exempel om någon som överöser sina barn med materiella prylar och tidigt lär dem att livets mening är att köpa, slita, slänga och köpa nytt. Då är det ju märkligt att säga att ”det ska böjas i tid”, för det ska det ju helst inte, men det ligger väl en skvätt ironi bakom.
Och som sagt, ibland rinner ironin av och bilden av smedjan bleknar eftersom de flesta av oss inte vistas så ofta i smedjor. Man ändrar talesättet så att det kommer att handla om något vi känner till. Kvar blir den välbekanta tanken att man ska börja i tid för att hinna det man vill.
En sådan hemsnickrad tolkning kallas folketymologi, och det finns många av dem. Har du till exempel hört att man inte ska dra alla över en kant? Har du undrat vad det är för kant och varför man skulle dra någon över den? Innebörden är att alla inte är likadana och ska behandlas likadant, men det är inte en kant utan en kam. Ursprunget är det tyska ”alle über einen Kamm scheren” vilket bara gör saken begripligare om man vet att det handlar om fårklippning. Alla fåren ska inte klippas på samma sätt, ullen ska inte skäras över samma kam.
Skatta och skratta
Att skatta sig lycklig är ett annat uttryck som förvrängs. Antagligen för att skatt inte omedelbart förknippas med lycka – det är förresten inte sant att Mona Sahlin har sagt att det är sexigt att betala skatt. ”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt” sa hon. Möjligen är det att dra alla socialdemokrater över en kam, men det är en annan historia.
I alla fall tycker många att det låter rimligare att ”skratta sig lycklig”. Ja, man lär må bättre av att skratta, i alla fall enligt dr Madan Kataria, initiativtagare till världsskrattdagen som i år infaller den 5 maj. Skrattyoga ska släppa ut må-bra-hormoner i blodet och släppa fram känslor som glädje, kärlek, medkänsla och generositet. Världsskrattdagen ska vara en dag när man träffas, skrattar och mår bra och kommer ett snäpp närmare världsfred.
Men även om man kan skratta sig lycklig är det inte vad som avses i talesättet. Det heter skatta sig lycklig, som i anse sig vara lycklig. Den som får uppleva världsfred skulle till exempel kunna skatta sig lycklig – bedöma sig själv som lycklig eller tursam.
Ordet skatta i den bemärkelsen är lite gammaldags, utom i samband med psykologiska självskattningstester, där man ska bedöma hur man själv mår eller fungerar. Där lever det och frodas, men annars är vi inte så vana vid det. Så tankarna går till skratt, som vi kan koppla till lycka.
Gråta falska tårar
En del folketymologier vänder bak-och-fram på talesättet helt och hållet. Björntjänster och kro- kodiltårar, som båda kommer från gamla fabler, har råkat särskilt illa ut. Den som gör någon en björntjänst vill väl, men råkar göra skada. Ursprunget är en fransk berättelse om en trädgårdsmästare som var vän med en björn. En dag låg trädgårdsmästaren i trädgården och sov. En fluga hade satt sig i hans ansikte och björnen slog ihjäl flugan med en sten. Men eftersom björnen var så stor och stark råkade den slå ihjäl sin vän också.
Känner man inte till fabeln tänker man väl att en stor, stark björn kan göra extra stora tjänster, och så blir björntjänsten något positivt. Som när Jönköpings kommun skulle uppmuntra invånarna att köra miljövänligare och satte upp skyltar med texten ”Gör både dig och miljön en björntjänst!”.
Krokodiltårarna, då? Krokodiler gråter faktiskt. Det vill säga, salta tårar rinner ur deras ögon, men inte för att de är ledsna utan för att utsöndra natrium. Såvitt den mänskliga vetenskapen har kunnat utröna, alltså. I alla fall finns det berättelser om hur krokodilerna gråter som människobarn för att locka till sig folk att äta upp, eller att de gråter stora, falska tårar över dem de äter upp.
I vilket fall som helst handlar det om falska tårar, låtsad sorg.
Men ibland används uttrycket som om det bara gällde stora tårar eller mycket gråt. ”Jaha nu sitter man med krokodiltårar som åker ner längs kinderna”, skriver en bloggare som ska vara ifrån sina barn några dagar. Ingenting tyder på att tårarna var falska.
Vilken betydelse som vinner i längden får vi se. Kanske kommer de missförstådda talesätten att bli omöjliga att använda – folk kan ju till exempel bli arga om de anklagas för falska tårar. Eller så går det att sprida kunskap om krokodiltårar, björntjänster och att böja i tid det som krokigt ska bli.
