Under fredagsbönen 15 mars mördades 50 muslimer i terroristattacken mot två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland. En vecka senare bildar över 300 personer en mänsklig kedja omkring Stockholms moské vid Medborgarplatsen. Manifestationen påbörjas strax före fredagsbönen och är tänkt att skydda människors rätt att utöva religion fritt.

– Eftersom vi är muslimer kände vi att det hade kunnat hända oss. Vi brukar be här, eller i Fittja eller Skärholmen. Vi diskuterade om vi skulle gå hit i dag, eftersom vi kände en rädsla. Vi tänkte att det finns en risk, men vi gick hit ändå, säger Gamze Köyluoglu.

Gemenskap över religionsgränser

Vännen Munube Kaya beskriver en stark oro efter vad som hänt:

– Jag blev jättepåverkad av att det var barn inblandade. Snart är det Eid. Kommer jag våga gå med mina barn till moskén då? säger hon.

I manifestationen syns bland annat präster och rabbiner delta.

– Trots olika etnicitet och religiösa åskådningar har vi en gemenskap. Det här för människor samman, tycker Munube Kaya.

Att så många är på plats är en fin gest, säger Gamze Köyluoglu:

– De skyddar våra mänskliga rättigheter, genom att ta ställning. Det är känns jättefint att de är här och stöttar oss så att vi kan få utöva vår tro.

"Ovärdigt ett demokratiskt samhälle"

Manifestationen organiserades genom ett Facebook-evenemang, som las upp i tisdags, berättar Mattias Schain, initiativtagare.

– Jag är jude, och utifrån min egen bakgrund vet hur utsatt man känna sig när nåt sånt här som Christchurch händer, även om det är på andra sidan jorden. Hjärtat av det vi gör är att samlas och be. Att då inte kunna göra det utan att känna oro skapar en ensamhet, säger han.

Idén kom från en manifestation som anordnades av muslimer i Oslo efter attentaten mot synagogan i Köpenhamn 2015.

– Det berörde mig djupt, så efter att det här hände i Christchurch ville jag ge tillbaka lite av den känslan till Stockholms muslimer, säger Mattias Schain.

Med manifestationen vill han göra tydligt att de troendes säkerhet är ett ansvar som samhället måste ta.

– Jag tror att det finns en känsla hos många muslimer efter en sån här händelse som är att ”vi måste skydda oss”. Då vill jag säga att ”det ska ni inte alls behöva göra”. Det är samhällets sak att skydda minoriteter, och alla människor. Att folk känner rädsla för att gå och be är ovärdigt ett demokratiskt samhälle, säger Mattias Schain.

Stockholms moské har vid upprepade tillfällen utsatts för hatbrott, såsom klottrade nazistiska symboler, och bevakas av polis varje fredagsbön.

Enligt Brottsförebyggande rådets senaste statistik från 2016 anmäldes 62 hatbrott med islamofobiska motiv i Stockholms kommun under året.

Kulturministern: "Säkerhet bygger vi långsiktigt"

Raden av människor som har kommit för att visa sitt stöd för fredagsbönens besökare ringlar runt halva moskén. Bland de som tagit sig dit finns kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP).

– Vad terrorister vill är att tysta människor, att man ska undvika offentliga sammanhang och bli rädd. Det är viktigt att fortsätta stå upp mot det, säger hon. 

Muslimer jag har pratat med här idag är rädda och oroliga. Hur ska samhället ta ansvar för deras säkerhet?

– Direkt efter det här fasansfulla dådet har det varit en tät kontakt mellan polisen och de olika muslimska samfunden för att jobba med säkerheten på olika sätt. Samtidigt vet vi att säkerheten bygger vi långsiktigt, genom att motverka rasism och islamofobi och värna religionsfriheten.

Kan ni politiker göra mer än vad som gjorts hittills? 

– Det tror jag absolut. Dels handlar det om att se till att det finns resurser för att trygga säkerheten runt såväl moskéer som synagogor som utsätts för hot, våld och hat. Men även förebyggande arbete, att motverka rasism och hatbrott. Vi har tagit endel steg, men det finns mer att göra, säger Amanda Lind.