Beslutet att finansiera och driva Nya Karolinska enligt offentlig-privat samverkan (OPS) var ett misstag, konstaterar den blågröna landstingskoalitionen efter en ny analys från Stockholms universitet.
– OPS-upphandlingen borde ha avbrutits. Det är viktigt att liknande misstag inte upprepas i framtiden, säger Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande.

Nya Karolinska sjukhuset (NKS) i Solna, kallat världens dyraste sjukhus, har genomlevt ett problemkantat första levnadsår. I april 2018 byttes hela sjukhusstyrelsen ut i sviterna av skenande kostnader för inhyrda konsulter, uppgifter om jävssituationer vid upphandlingar och brister i teknisk utrustning som försenade projektet.

Sjukhuset finansieras och drivs enligt modellen OPS, offentlig-privat samverkan, där ett privat företag lånar ut pengar för att bygga och under en längre tid driva en offentlig verksamhet, mot att landstinget betalar tillbaka en viss summa varje år. OPS-avtalet för NKS, som landstinget har slutit med Skanska, sträcker sig till år 2040. Kostnaden för sjukhusets uppbyggnad, utrustning, drift och underhåll beräknas då ha uppgått till omkring 60 miljarder kronor.

I februari 2018 tillsatte regeringen en utredning av projektet som bland annat ska granska de höga kostnaderna och rutinerna som omgärdat upphandlingarna. I utredningens andra delrapport utvärderas bland annat besluten om byggnationen, genomförandet av OPS-modellen och planeringen av Nya Karolinskas verksamhetsinnehåll.

Blågrön självkritik

– Rapporten visar med tydlighet att de styrande politikerna vid tiden för beslutet låste sig vid OPS-modellen. När det visades att OPS saknade konkurrens och att anbudet var för högt borde upphandlingen ha avbrutits, menar Tomas Eriksson, miljö- och kollektivtrafikregionråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Men så skedde inte. Enligt Region Stockholms styrande blågröna koalition ”forcerades” OPS-avtalet fram ”utan att andra alternativ utreddes tillräckligt”. Totalkostnaden fram till år 2040, då avtalet löper ut, anses ha blivit ”onödigt dyr för skattebetalarna på grund av OPS-lösningen” och istället för att bottna i en frikopplad organisation under landstingsstyrelsen borde organiseringen ha skötts hos det befintliga sjukhuset.

Även Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande är kritisk:

– Delrapporten bekräftar den bild jag haft av att planeringen av Nya Karolinska genomfördes över huvudet på sjukhuset och i för slutna rum i landstingshuset. OPS-upphandlingen borde ha avbrutits. Det är viktigt att liknande misstag inte upprepas i framtiden.

Ambitionen är att omförhandla kostnaderna för avtalet, enligt Svenonius.

Kritiserad modell

Göran Sundström, projektledare och ansvarig för delrapporten från Stockholms universitet, konstaterar i sin analys att ansvariga politiker fick problem med att balansera mellan att å ena sidan driva processen effektivt och å andra sidan förankra projektet hos berörda aktörer för att värna legitimiteten:

”Genom den särorganisatoriska lösningen betonade projektansvariga effektiviteten i processen. För att kunna realisera visionen om det nya sjukhuset ansågs vissa intressen behöva hållas på distans. Över tid ledde detta dock till en växande legitimitetsproblematik: centrala aktörer ansåg sig utestängda från arbetet och uppfattade att de saknade möjligheter att påverka. Därigenom växte också ett allt större missnöje med den särorganisatoriska lösningen”, skriver han.

En rapport från brittiska riksrevisionen National Audit Office (NAO) menar att OPS-avtal när det gäller exempelvis sjukhus och skolor i slutändan kostar skattebetalarna enorma summor i onödan.

"Gökunge" i vårdens bo

Region Stockholms opposition vill se en fortsatt kartläggning av projektets utformning och alltmer osäkra framtidsutsikter.

På sikt säger sig det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg vara orolig för vårdkvaliteten och i längden patienternas trygghet:

– Jag är jätteorolig över att Nya Karolinska blir som en gökunge som tränger ut annan vård i Stockholms län, säger Ullberg till DN.