Kristallkronorna kastar ett varmt ljus på de anspråkslöst målade väggarna i kyrkorummet. Omkring 80 personer sitter i bänkarna.

– Hur många av er har använt biokol? frågar trädspecialist Björn Embrén publiken.

Ett tiotal händer sträcks upp i luften. Föreläsningen Miljövänligare växtjordar med biokol och makadam i den hundra år gamla träkyrkan på söder i Stockholm ingår i Söndagsskola för vuxna – föreläsningar om klimat, fred och andlighet, som pågår varje söndag till och med den 2 juni.

– Vi vill sätta fokus på det som är viktigt för vår överlevnad, och på både det inre och yttre klimatet. Det inre klimatet handlar om människors själsliga mående och det yttre om allt från klimatförändringarna till viktiga politiska frågor som svensk vapenexport till hur vi organiserar vår medmänsklighet i samhället, säger Fotiní Carlsson, en av söndagsskolans initiativtagare.

Når allmänheten

Hon är vikarierande projektledare i Katarina församling och även medlem i odlingsgruppen, där frivilliga och anställda hjälps åt att odla blommor, grönsaker och kryddor utanför kyrkobyggnaden.

Allhelgonakyrkan drar hundratals till gudstjänsterna och är en av de mest livaktiga församlingarna i Svenska kyrkan. Kyrkan har blivit känd för Allhelgonamässan som startade 1997 med Olle Carlsson som initiativtagare. Han driver nu Söndagsskolan tillsammans med Irma Schultz och Stefan Sundström. Enligt Fotiní når kyrkan ut till såväl församlingsbor som allmänhet med en blandad trosuppfattning och ideologi.

– Söndagsskolan är en mötesplats! Intressant är att människor som vi bjuder in, däribland landets främsta klimatexperter, pratar minst lika mycket om vikten av samarbete och medkänsla – och inte minst hopp. Det är som att vi kan visa vår sårbara sida i det här rummet, säger hon.

Bland vårens föreläsare finns örtkännare, präster, artister och samhällsdebattörer.

– Det är en salig blandning av experter på klimat, fred och andlighet, både internt med våra präster och andra som jobbar eller är engagerade hos oss och med externa människor som vi beundrar och som verkar på annat håll, säger Fotiní Carlsson.

Skelettjord på söder

Dagens föreläsare Björn Embrén arbetade som trädspecialist på trafikkontoret i Stockholm tills han gick i pension förra året. Trädgårdar har sysselsatt honom sedan 1976.

– Det som taggade mig när jag började 2001, på det som då hette gatukontoret, var att göra stadens träd välmående, säger han.

Snabbt insåg Embrén att underlaget i staden utgjorde problemet eftersom regnet inte kunde ta sig ner genom asfalten och koldioxiden inte ta sig upp. En del av lösningen fann han under en resa, vilket mynnade ut i en egen modell; ”skelettjord”.

År 2003 sattes de första planteringarna på Bysistorget vid Hornsgatan. Med skelettjord – en meter makadamlager under planteringsytan – skapas en extra tillväxtzon för rotsystemen, förklarar han.

Det bästa med modellen är att träden får mycket vatten, säger Björn Embrén: – Jag såg vilken otrolig effekt det fick och hur rotsystemet utvecklades!

Nu för tiden är skelettjord standard i Stockholm.

Vann idétävling

År 2009 användes biokol för första gången i Stockholms stad.

Biokol bildas genom att biologiskt material som trädgårdsrester och matavfall hettas upp till 300–1000 grader i en ugn som inte släpper in syre. Processen kallas pyrolys. Biokol kan användas som markförbättrare genom att hålla kvar vatten och näringsämnen, och binder dessutom koldioxid.

Att biokol blandat med makadam, stenkross, var optimalt för träden blev utgångspunkten för ett projekt i Stockholms stad med syfte att tillverka biokol på ett klimatsmart sätt.

År 2014 vann projektet en internationell idétävling. Priset på tio miljoner kronor lade grunden för stadens första biokolanläggning på återvinningscentralen i Högdalen. Där görs trädgårdsavfall om till både fjärrvärme, som används för att värma upp hus i söderort, och biokol för planteringar.

– Lämnar ni trädgårdsavfall i Högdalen kan ni hämta en påse biokol. Gräver ni ner biokol i marken är ni med och bekämpar klimatförändringarna, säger Björn Embrén.

Ett kilo biokol lagrar tre kilo växthusgas. Genomsnittssvenskens årliga utsläpp är över tio ton, och en hållbar nivå globalt beräknas vara omkring två ton.

Ser du att biokol som kolsänka kan ha mer än en marginell betydelse för klimatet?

– Jag tänker många bäckar små när det gäller miljönyttan. Biokol har ett brett användningsområde och genom att få ut så mycket mer av den befintliga jorden blir resultatet mindre konstgödselbehov och vattenanvändning samt stora möjligheter att producera lokalt i stor eller liten skala, säger Björn Elmbrén.