Stockholms Kvinnohistoriska museum har precis i dagarna slagit upp portarna. Det är en plats som ska verka för att kvinnors historia och historier ska komma allmänheten till del och bidra till ökad kunskap. Lina Thomsgård, chef och medgrundare till museet, ser just kunskapshöjning som en viktig del i jämställdhetsarbetet.

– Utgångspunkten är kunskapsbristen kring kvinnors liv i historien, det finns så mycket att berätta och det kan göras på bra innovativa sätt: Påhittiga stadsvandringar, utställningar i kollektivtrafiken och berikande samtal i det gröna.

Arbetet har bland annat inspirerats av Tenement Museum i New York som använder sig av gamla lägenheter i bostadshus. Här i Stockholm är tanken att det ska vara en innovativ museiverksamhet utan en egen permanent byggnad.

– Att kvinnohistorien blir en del av allmänbildningen är en demokratifråga, och genom att låta museiverksamheten genomsyra hela staden kan vi nå ut till fler, utan att befästa idén om att kvinnohistorien är något separat från ”det andra”, säger Lina Thomsgård.

Invånarna medverkar

Att låta utbudet bli en del av hela staden gör att det kommer att dyka upp aktiviteter i olika format och på olika platser runt om i staden. Upplägget inbjuder till samverkan, och privatpersoner är välkomna att vara delaktiga i att forma museet.

Den röda tråden är historien som ska leda till olika infallsvinklar via samarbeten, kunskapsutbyte och olika kulturupplevelser för stockholmarna och stadens besökare.

Under hela invigningsmånaden mars kommer museet att husera på Hökens gata 11.

– Det är omöjligt att lansera ett nytt kvinnohistoriskt museum på en dag, säger Lina Thomsgård.

Utbudet kommer ha en mängd olika infallsvinklar med film, musik och samtal. Återkommande på agendan är möjligheten till nya kunskaper under namnet ”dagens kvinnosak”, som visar utvalda kvinnohistoriska föremål ur museisamlingar och arkiv.

Med allt detta fokus på kvinnor – är det inte risk att Stock holms män känner sig diskriminerade?

– Kvinnor i alla samhällsklasser – från drottningar till pigor – har varit med och byggt samhället. Trots det tenderar kvinnors liv och samhälleliga insatser att vara mindre synliga i historieskrivningen. Att lyfta den här dolda kunskapen är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Vårt museum ska vara relevant och engagerande för besökare av alla kön, åldrar och bakgrunder – det vårt mål, säger Lina Thomsgård.

Den första stora utställningen från Stockholms Kvinnohistoriska är Kvarterets kvinnor på Kulturhuset Stadsteatern. Här lyfts några av de kvinnor som har levt, och som lever omkring, Stockholms stadskärna fram. Det är de arbetande kvinnorna, aktivisterna som demonstrerat, journalisterna, konstnärerna, feministerna, regissörerna, de hemlösa och de unga. Många framstående personer lyfts i utställningen, men även mer okända historier, berättar Lina Thomsgård.

Klarakvarteren

– Utställningen handlar om kvinnor, kvinnorörelser och frågor som hänger ihop med Klarakvarteren.

Bland dem finns Augusta Lundin som öppnade Sveriges första modehus på Brunkebergstorg i slutet av artonhundratalet, Maria Johansson som spelade musik på Plattan i många år och Suzanne Osten som startade teatern Unga Klara samt konstnärerna som tog över Riksdagshuset med en kvinnokulturfestival 1977.

– Men även de kvinnor som lever här i dag, som kvinnorna på Klaragården, Stockholms stadsmissions dagverksamhet för kvinnor, säger Lina Thomsgård.

Lina Thomsgård hoppas att verksamheten ska ge oss nya perspektiv på historien och på staden, och eventuellt på sin egen roll i helheten. Det blir förhoppningsvis ett lyft både för jämställdhet och Stockholms kulturliv. För visst är det dags att lyfta kvinnor ur historien – inte bara den 8 mars.