Regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand föreslår en plikt på inblandning av biodrivmedel i flygbränslet. Men varifrån bränslet ska komma erbjuder utredningen inget svar på.
Utredningen, som lämnades över till miljöminister Isabella Lövin på måndagen, innebär att alla flygplan som tankats på en svensk flygplats måste ha biodrivmedel i tanken. Det kommer att gälla svenska flygbolag såväl som utländska.
Redan om två år föreslås plikten införas. Till en början blir kravet högst måttligt – biodrivmedlen ska utgöra en procent av bränslet. Men år 2030 ska andelen ha stigit till 30 procent.
Orsaken till den beskedliga starten är att det i dagsläget nästan inte finns någon produktion av biodrivmedel för flyg i världen. Ett helt produktionssystem måste alltså byggas ut innan mängden biodrivmedel kan öka.
Trots detta innehåller utredningen inte något förslag för stöd till produktionsanläggningar i Sverige. Frågan skjuts i stället vidare till Energimyndigheten, som uppmanas att inleda en ny utredning.
Wetterstrand poängterar att tanken är att gynna biodrivmedel med en bra klimateffekt.
– Vi hoppas kunna få igång produktion i Sverige, och då handlar det om restprodukter från skogsindustrin, säger hon.
Vissa bedömare, exempelvis Stockholms handelskammare, anser att flygskatten borde avskaffas när det nya systemet införs. Wetterstrand anser dock att skatten bör behållas.
Det innebär att biljettpriserna ökar, men ökningen blir måttlig. År 2030 beräknas en inrikesresa bli i genomsnitt 41 kronor dyrare. En flygresa inom Europa beräknas höjas med 78 kronor, och en resa utanför Europa blir i snitt 250 kronor dyrare.
– Jag är förvånad över att höjningarna blir så små, säger hon.
Wetterstrand säger att hon har haft kontakt med flera flygbolag under utredningens gång. På SAS säger man sig vara positiv till förslagen, och påpekar att man redan har ingått ett samarbete med Preem för produktion av biobränsle för flyget.
Den politiska oppositionen välkomnar också förslaget:
– Vi har inte tid eller råd med ineffektiv symbolpolitik i kampen mot klimatförändringarna och förhoppningsvis innebär detta ett steg mot mer fokus på resultat när det kommer till att sänka utsläppen från flyget, säger Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna (M).
Flygets klimatpåverkan
Flygets klimatpåverkan har ökat på jorden under de senaste decennierna, en effekt av att människorna flyger allt mer. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet.
Flygtrafiken beräknas svara för cirka 4–5 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige, beräknat på flygets samlade tankningar på svenska flygplatser.
Källa: Naturvårdsverket
