Det råder klimatfeber bland Europas ungdomar. En svensk 16-åring uppmanar till strejk för en mer hållbar värld och lockar tiotusentals att demonstrera. Men inte i Sverige.
Hon har blivit något av en klimataktivismens fixstjärna, Greta Thunberg. Hennes uppmaning att skolstrejka för klimatet har fått ungdomar över hela världen att engagera sig. I Belgien, som hon besökte nyligen, har som mest 30 000 ungdomar demonstrerat. Men här i Sverige har stora demonstrationer lyst med sin frånvaro. Klimatprotesten verkar ske mer i det tysta.
Magnus Wennerhag är docent i sociologi vid Södertörns högskola och har forskat om aktivism och demonstrationsbeteenden. Han tror att en anledning till att svenskarna inte sluter upp i massdemonstrationer är traditionen av starka folkrörelser.
– Mycket av arbetet med politisk påverkan i Sverige har varit kopplat till folkrörelser. Frågorna drivs i större utsträckning inom ramen för olika organisationer, vilket gör att protesterna som vi ser här inte är massfenomen som i många andra länder, säger han.
Att klimatfrågan inte påverkar en specifik grupp kan också påverka storleken på engagemanget.
– Det finns ingen tydlig grupp som kan säga att de företräder ”våra rättigheter” när det gäller klimatet. Det handlar om hela mänskligheten.
Att mycket av klimatengagemanget samlas i etablerade organisationer är något som Naturskyddsföreningens ordförande, Johanna Sandahl, håller med om. Samtidigt har intresset för klimatet aldrig varit större, enligt henne.
– Allt fler känner att den här frågan är avgörande för framtiden. Konsekvenserna av uppvärmningen kryper allt närmare. Jag tror också att många gör något för klimatet varje dag, genom hur man lever, konsumerar och reser. Klimatengagemanget är en boll i rullning, frågan är bara om den rullar tillräckligt snabbt, säger Johanna Sandahl.
Vad krävs då för att svenska torg ska fyllas för klimatets skull? Även om massdemonstrationer inte verkar ligga i svenskens dna tror Magnus Wennerhag att ett sedan länge beprövat koncept kan få oss att lämna soffan.
– Att anordna en temadag för rörelsens fråga är ett sätt att samla människor. Det tydligaste exemplet är arbetarrörelsens demonstrationer i samband med första maj. Kanske kan något liknande fungera även för klimatet.
Greta Thunberg
Greta Thunberg, född 2003, har sedan i somras skolstrejkat utanför riksdagshuset i Stockholm varje fredag, med löftet om att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet från 2015.
Greta Thunbergs agerande har inspirerat mängder av skol- och gymnasieungdomar i andra länder att också manifestera för klimatet. Samtidigt har hon själv blivit inbjuden att tala vid exempelvis FN:s klimatkonferens i Polen i höstas, Världsekonomiskt forum i Davos i januari och nu senast vid ett seminarium om framtidens Europa i Bryssel.
Hennes strejk har fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Förutom Belgien och Frankrike, två länder som Thunberg besökte nyligen, har tusentals barn och ungdomar strejkat i bland annat Australien, Tyskland och Storbritannien.
Greta Thunberg är barn till skådespelaren Svante Thunberg och sångerskan Malena Ernman. Farfar Olof Thunberg är dessutom välkänd för många som berättarröst i filmer och sagor om björnen Bamse.
TT
