Striden om nya upphovsrättsregler på nätet är inne på upploppet i EU. Här hemma har frågan också hettat till och justitieminister Morgan Johansson (S) har KU-anmälts av Moderaterna för regeringens hantering av frågan.
– Det här är ett uttryck för valfeber, säger Morgan Johansson.
Det val han avser är EU-valet den 26 maj. Men innan dess ska EU:s medlemsländer och EU-parlamentet besluta om nya, moderniserade upphovsrättsregler på nätet.
I veckan blev justitieministern både KU-anmäld och kallad till riksdagens näringsutskott för att förklara sig. I båda fallen handlar det om att regeringen anklagas för att inte ha förankrat sitt ja till ett kompromissförslag som under stor möda förhandlats fram mellan medlemsländerna och parlamentet. Ett ja som uppfattas som en omsvängning från Sveriges tidigare kritiska hållning.
– Vi har haft frågan uppe åtta gånger med näringsutskottet, det har varit en överläggning och sju informationstillfällen. Moderaterna har inte sagt ett flasklock vid de här tillfällena, säger Morgan Johansson.
Han påpekar att inget parti har begärt särskilda överläggningar under resans gång eller markerat på annat vis.
Regeringen informerade näringsutskottet senast den 5 februari. Då var beskedet att det inte fanns en majoritet mot direktivet bland EU-länderna och att det inte gick att förhandla om fler förändringar av de två mest kontroversiella artiklarna, nummer 11 och 13, som handlar om ”länkskatt” och så kallat uppladdningsfilter.
– Man måste se till helheten. Direktivet innehåller, enligt min uppfattning, så pass stora fördelar att det uppväger eventuella nackdelar, säger ministern.
M:s toppnamn till EU-valet, Tomas Tobé, är i sin KU-anmälan missnöjd med regeringens förankring. Innan regeringen röstade ja, borde den ha kommit till riksdagen och fått stöd för sin linje. Särskilt som man vet hur känslig frågan är.
Förslaget om nya upphovsrättsregler har tröskats sedan hösten 2016 och det blir bara mer och mer infekterat ju närmare det avgörande beslutet kommer.
Striden handlar framför allt om hur upphovsrättsinnehavare ska ersättas vid länkningar och hur man undviker att skyddat material sprids utan tillstånd – utan att detta inskränker friheten på internet.
– De allra häftigaste kritikerna menar att direktivet hotar hela internet, medan andra motståndare befarar att den fria debatten försvåras, att utbudet begränsas och att sociala medier kommer att se helt annorlunda ut om de nya uppladdnings- och länkreglerna införs.
Påhejarna finns främst bland kulturarbetare, författare, musiker och mediehus som välkomnar att få bättre ersättning för material som används på nätet.
Det här handlar striden om
Vad? EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler från början av 00-talet.
Vad bråkar man om? De mest kontroversiella punkterna är förslagets artiklar 11 och 13. Den förstnämnda handlar om att medier som producerat material som via länkar sprids på internet ska få ersättning från plattformarna, till exempel Facebook och Google. Den senare ställer krav på plattformar att förhandsgranska och stoppa uppladdningen av upphovsrättsskyddat material eller riskera höga böter.
Vad händer nu? Både EU-parlamentet och EU-länderna ska formellt godkänna en kompromissuppgörelse.
I parlamentet är utgången oviss. En majoritet av de svenska parlamentarikerna tänker rösta nej, enligt en enkät som nyhetssajten Europaportalen gjort. Flera har dock inte bestämt sig än, däribland S fem parlamentariker. Omröstningen är planerad till slutet av mars.
I rådet där medlemsländerna möts väntas en majoritet rösta för kompromissförslaget. Inför beslutet måste regeringen samråda med riksdagens EU-nämnd. Det är inte säkert att regeringen får stöd för sin ja-linje.
TT
