Äldrenämnden reviderar den elva år gamla kostpolicyn för äldreomsorgen i Stockholms stad. Enligt äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) bidrar revideringen till ”att förstärka den sociala upplevelsen kring måltiden, en satsning på dietistkompetens för att motverka undernäring samt åtgärder för att minska matens klimatpåverkan”.

– I budgeten för 2019 satsar vi tre miljoner kronor på ett matlyft som bland annat syftar till att avhjälpa ofrivillig ensamhet. Den reviderade policyn har skrivningar som betonar vikten av att den äldre om möjligt ska ha måltidssällskap, säger Erik Slottner (KD).

Undernäring och ensamhet ska enligt den nya policyn inte ses som separata problem. Ensamhet är vanligt bland äldre och kan minska matlusten, vilket i sin tur kan leda till undernäring.

Hårdare krav på djurskydd – inget fokus på vego

Det är äldrenämnden som i kommunfullmäktiges budget fick i uppdrag att revidera kostpolicyn för äldreomsorgen i Stockholm stad. Policyn är ett styrdokument och riktar sig till vård- och omsorgsboende, servicehus, dagverksamhet och hemtjänst.

Mat och måltider står för en tredjedel av hushållens klimatpåverkan. Enligt Slottner ska nu en rad förändringar göra äldreomsorgen i staden mer resurseffektiv:

– Fortsättningsvis ska vi arbeta aktivt med att motverka matsvinn och uppmuntra till inköp av ekologiska råvaror och miljömärkt fisk. Vi ställer också hårdare krav på djurskydd och antibiotikaanvändning. Framöver ska motsvarande svensk nivå ses som minimistandard även vid köp av utländskt kött, säger han.

Är vegetarisk kost viktigt för att äldreomsorgen ska bli hållbar?

– I äldreomsorgen ska måltiden vara en höjdpunkt på dagen och vi vill stimulera måltidens sociala betydelse. Ett sätt som gör att maten påverkar klimatet i mindre omfattning är att äta mer vegetariskt men det är inte fokus i just äldreomsorgen. Jag är positiv till att vi producerar mer vegetariskt kost men det måste i så fall ske i samråd med de äldre, säger han.

"Det viktigaste är att äldre får mat som de vill äta"

Malin Skinnars Josefsson, filosofie doktor vid Uppsala Universitet och med yrkeserfarenhet inom äldreomsorg, har skrivit en avhandling med titeln: Food service and nutritional care in Swedish elderly care – the progress of national actions and their local interpretations.

– Jag skulle säga att det viktigaste är att äldre får mat som är god och som de känner igen, så att de vill äta den. Gällande näringsinnehållet är det viktigt att maten täcker energi- och näringsbehovet framförallt med tanke på protein. Ofta förlorar äldre människor muskelmassa samt behöver läka och då är det viktigt med protein. En del äldre har svårt att tugga så det är även viktigt att anpassa konsistensen på maten. Sedan är förstås måltidsmiljön superviktig, säger hon.

Hon hänvisar till Livsmedelsverkets rekommendationen för äldre att cirka 20 procent av kaloriintaget bör komma från protein. Det motsvarar minst 80 gram protein per dag.

Viktiga proteinkällor i växtriket är spannmål och baljväxter till exempel ärter, bönor och linser. Livsmedel från djurriket är bland annat kött, fisk och ägg.

Malin Skinnars Josefsson är positiv till att införa mer vegetariskt men menar att det är viktigt att begränsa intaget av fiber eftersom en del äldre kan ha svårt att bearbeta alltför stora mängder av det.

– Jag skulle tro att många aktörer inom äldreomsorgen följer Livsmedelsverkets råd med maximalt 500 gram protein per vecka. Och äts maten upp är det kanske det allra bästa för både klimatet och de äldre, säger hon.