Oro, stress och rädsla. Ett nytt arbetssätt där samma barnmorska följer en kvinna före, under och efter förlossningen ska möta de många rädslor som gravida kan känna.
– Man har möjlighet att vara närvarande hos den födande på ett helt annat sätt, säger barnmorskan Emma Jonsson.
Att kvinnor som är gravida får vård, stöd och råd av en och samma barnmorska under hela graviditeten, förlossningen och eftervården sker väldigt sällan. Olika satsningar har genom åren gjorts runt om i landet för att de kvinnor som vill ska få behålla ”sin” barnmorska genom hela graviditeten.
Nu har Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge testat en ny metod.
I mitten av december slöts ett tvåårigt avtal med Vårdförbundet för två barnmorskelag att jobba enligt modellen ”caseload midwifery” som bland annat förekommer i Danmark.
– Det här är ett mindre projekt, det finns inte plats för alla gravida. Därför riktar sig projektet framför allt mot gruppen som är förlossningsrädda som man tror kan ha extra stor nytta av att vara med, säger Emma Jonsson, som också är styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm
Vårdformen innebär förenklat att den gravida har samma arbetslag med tre–fyra barnmorskor från början av graviditeten till några veckor efter förlossningen. Enligt Emma Jonsson är det inte ovanligt att gravida på grund av platsbrist eller personalbrist exempelvis får byta förlossningsavdelning eller blir tilldelade en annan barnmorska.
– Det är ganska vanligt att man som barnmorska har två kvinnor i förlossningsarbete samtidigt. Även om barnmorskan delar upp arbetet med en undersköterska finns det ju arbetsuppgifter som bara är barnmorskans och då kan ibland en annan barnmorska behöva kallas in som inte träffat familjen tidigare, säger hon.
Elisabet Ulén, en av sju barnmorskor som jobbat enligt modellen på Karolinska i Huddinge sedan i höstas är positiv till det nya arbetssättet:
– Det har funkat väldigt bra, det är samtidigt ett nytt arbetssätt så vi har lärt oss allt eftersom, säger hon.
Ulén, förtroendevald inom Barnmorskeförbundet, säger att den stora förändringen för de anställda är relationen som kan skapas över tid med familjen.
– Det är fantastiskt att kunna jobba på det här sättet, just att hinna etablera en relation. Det är mycket mer avslappnande för mig, men också för kvinnorna upplever jag. De uppskattar det mycket.
Mycket med en graviditet och framför allt själva födseln är ovisst. Enligt Emma Jonsson har det varit viktigt att säkerställa att systemet fungerar för alla inblandade:
– Det är inte alla barnmorskor som kan eller vill jobba på det här sättet, att finnas tillgänglig för de gravida och födande dygnet runt under ett par dagar. Det är viktigt att det blir ett hälsosamt arbete också, att det finns tid för återhämtning för personalen.
I den händelse att en barnmorska redan har jobbat ett längre pass eller om förlossningen drar ut på tiden kan en annan barnmorska från Huddinge förlossning behöva ta över.
– Det är vi väldigt tydliga med till kvinnorna, men ambitionen är att ha det som i Danmark där man haft en barnmorska från sitt team med på 80 procent av förlossningarna, säger Elisabet Ulén.
Det inledande arbetet med modellen caseload midwifery har enligt Vårdförbundet varit så framgångsrikt att Karolinska i Huddinge nu undersöker möjligheterna att utöka med ytterligare två barnmorskelag som kan jobba på samma sätt.
480 kvinnor per år
Hittills har 35 kvinnor fött sedan de skrivits in i projektet. 33 av dem har fött med ”sin” barnmorska närvarande under förlossningen. Just nu finns 120 kvinnor inskrivna i projektet.
Planen när verksamheten utökas är att kunna ha 120 inskrivna per barnmorskelag och år, vilket alltså för fyra olika grupper av barnmorskor handlar om 480 kvinnor per år.
Källa: Karolinska universitetssjukhuset Huddinge