Antalet uthämtade recept av hormonet melatonin ökar drastiskt bland barn i åldrarna 0 till 17 år. Störst ökning ses hos pojkar mellan tio och 17 år – på tio år har antalet recept ökat 20 gånger, enligt Läkemedelsverkets kartläggning.

– Det vi vet är att psykisk ohälsa ökar bland unga. Rapporten ifrågasätter inte om melatonin är en adekvat behandling, utan handlar om att få en bild av hur det ser ut, säger Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket.

Användningen ökar bland båda könen och i alla åldersgrupper, och framför allt bland barn i Stockholm, Uppland och Sörmland.

Melatonin produceras naturligt i hjärnan och regleras av ljus och mörker för att göra oss sömniga och få en stabil dygnsrytm. I Sverige är hormonet receptbelagt, medan det i exempelvis Finland och USA säljs receptfritt som kosttillskott.

– Läkemedelsverket anser att behandling av barns sömnproblem i första hand bör ske utan medicin, säger Elin Kimland.

Men om icke-farmakologisk behandling inte är tillräcklig kan melatonin vara det bästa alternativet.

Rapporten visar att runt hälften av barnen som får melatonin har minst en psykiatrisk diagnos. Det rör sig om olika former av autism, depression och ångest, men framför allt adhd. Omkring hälften av barnen behandlas samtidigt för adhd.

Göran Högberg, läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, betonar att melatonin är ett lindrigt sömnmedel jämfört med exempelvis beroendeframkallande bensodiazepiner, men uttrycker samtidigt oro över ökningen. Han oroas över att en stor andel av barnen behandlas under lång tid – upp emot tio procent använder melatonin i minst åtta år, visar rapporten.

Om man tillför ett hormon så minskar kroppens egen produktion av det. Effekten av långtidsbehandling är okänd och det är oroande att man ger melatonin utan att veta hur det påverkar kroppens egen funktion.

Göran Högberg menar att all behandling med psykofarmaka av barn bör övervägas noga. Han understryker bristen på heltäckande studier i ämnet.
Hur påverkas en växande hjärna av hjärnpåverkande substanser? Det vet vi inte. Jag tycker att barns hjärnor ska lämnas så orörda som möjligt. Vi vet inte vad vi gör när vi ger dem så mycket psykofarmaka.

Samtidigt är han chockerad över det höga antalet barn som medicineras parallellt med flera typer av psykofarmaka.

Adhd-medicin är till exempel centralstimulerande preparat som ökar aktiviteten i hjärnan och försämrar sömnen, likaså antidepressiva. Melatoninet blir att medicinera mot en medicin.

Kerstin Malmberg, överläkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, säger att hon har sett positiva resultat hos många barn som medicinerats med melatonin. En förskrivning bör avvägas mot hur svårt barnet lider och vilka inverkningar sömnbristen har på skolan och måendet.

Många av de här barnen har en sömnstörning redan innan de söker för till exempel adhd. Ska man låta bli att behandla det? Väljer man mellan pest och kolera är melatonin det minst farliga.

Kerstin Malmberg delar inte Göran Högbergs oro över den ökande användningen. Men man ska vara försiktig, säger hon.

– Det som oroar mig är att vissa läkare missar att undersöka sömnstörningens orsak innan de gör en adhd-utredning. Man måste göra en bedömning – och även säga till barnen att gå ut och tanka melatonin, inte sitta inne vid datorn hela dagen.