Och Löfven vill ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.
73-punktsprogrammet, eller januariavtalet, mellan de fyra partierna S, MP, C och L är det som ska styra stora delar av Sverige de kommande fyra åren.
En viktig del i det är en större skattereform som ska öka sysselsättningen, sänka skatten på jobb och företagande, och samtidigt ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”.

Samtidigt måste S-MP-regeringen med Löfven i spetsen under 2019 leva med M/KD:s ekonomiska politik som före jul, mitt i regeringskrisen, vann budgetkampen. Och de skattesänkningarna kan bli kvar. Stefan Löfven vill i alla fall inte säga att jobbskatteavdraget och minskad statlig skatt från M/KD-budgeten ska backas tillbaka 2020.

– Jag vill inte föregå vad som ska hända med enskilda skattefrågor, säger han.

Huruvida han anser att de totala skatterna ska öka eller minska vill han inte heller svara på:

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Samarbetspartnern och Centerledaren Annie Lööf har dock sin hållning klar: Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska.

Lööf och den andre borgerlige samarbetspartnern, Liberalernas partiledare Jan Björklund, har båda redan hunnit med att säga nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Men Stefan Löfven vill inte bli tydligare i det här läget om vad han och S vill.

– Januariavtalet är startpunkten på ett politiskt arbete.

TT: Är klyftorna för stora i dag?

– Ja, det är de. Vi har klyftor mellan lågavlönade och de som tjänar betydligt mer, mellan kvinnor och män, mellan stad och land. Vi ska minska klyftorna.

TT: I januariavtalet är de flesta konkreta punkterna sådana som gynnar de som tjänar bättre?

– Jag delar inte den bilden. Värnskatten är en sådan, ja. Men den viktigaste jämlikhetsfrågan är utbildning – att även barn till de som tjänar dåligt har tillträde till samma skola. Det är en mycket viktig jämlikhetsfråga, sjukvården samma sak, och äldreomsorgen.

Forskare brukar peka på att sänkta kapitalskatter i en tid med ökade inkomster av kapital samt sänkningar av sådant som a-kassa och sjukpenning är orsak till de ökade klyftorna. Några egentliga konkreta förslag för att motverka det finns inte i januariavtalet.

– Jag kan inte återge exakt vilka skatter det är, men finanssektorn kan bidra mer.

Han säger att det inte är utformningen av skatterna på arbete som ökar skillnaderna, däremot skatterna på kapital.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja.

TT: Höjd fastighetsskatt?

– Återigen, jag kommer inte att kommentera enskilda skatter, och det är inte av feghet, utan nu ska vi förvalta en överenskommelse.

När det gäller socialförsäkringar ser han gärna en högre a-kassa till exempel, enligt den så kallade flexicuritymodell som nämns i januariavtalet.

– Jag kan tänka mig att man har en högre sådan i början, men arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska också vara utformad så att den leder till att man kommer tillbaka till arbete. Det är den viktigaste delen.

Vid årsskiftet försvann den automatiska, extra indexeringen av höjd bensin- och dieselskatt. Tillfälligt?

Nja, även där håller Stefan Löfven korten nära kroppen.

– Låt oss fundera, det är även här viktigt att se till helheten.

Helt oberörd av de gula västarna-rörelsen i Frankrike är han inte, de enorma protesterna mot bland annat högre drivmedelsskatter som skakat om landet. Klimatomställningen får inte lämna människor utanför.

– Vi ska inte ha en ordning i Sverige där människor som lever i glesbygd, utanför de större städerna, känner att det är vi som betalar priset för det här. Det är exempelvis därför som vi vill ändra på reseavdraget och göra det avståndsberoende.