Runt en tredjedel av våra cirka 730 000 hundar är skotträdda. Hundar har känsliga öron och det kan medföra en intensiv smärta med panik och kraftig rädsla som följd. Ljuset och att de inte vet varför det låter gör det värre. Också ljudvana hundar som jakthundar kan drabbas.

– Det är ett helt annat ljud och sätts inte i samband med något roligt. Vid jakt vet hunden att den ska ut och jaga och då existerar inte ljudet på samma sätt. Här är det helt plötsligt fest och kanske onyktra människor, säger Hans Rosenberg, presstalesperson för Svenska Kennelklubben (SKK).

En hund kan vänjas vid ljudet genom ljudinspelningar, men att lyssna via högtalare är inte samma sak som att höra det i verkligheten. Det är viktigt att ägaren inte daltar med hunden. I stället ska man i ett tidigt skede lyfta fram det positiva, ”nu ska vi gå ut och titta på smällarna”, att få en positiv upplevelse, säger Hans Rosenberg.

Vid allvarliga fall finns det lugnande mediciner att få från veterinären. Så många som 35 000 hundar medicineras när smällandet brakar loss, enligt SKK.

Djurens rätt kartlägger hur landets kommuner hanterar frågan. Tillsammans med bland annat SKK och Svenska brukshundklubben vill man se en hårdare reglering av fyrverkerierna. Enligt ett pressmeddelande inför fler och fler kommuner begränsningar eller väljer bort fyrverkerier vid sina egna arrangemang. 26 kommuner får mycket väl godkänt av Djurens rätt.

Att fyrverkerier skjuts i flera dagar både före och efter nyårsafton ställer till det.

– Vi vill att det ska vara kontrollerat och organiserat. Vi ska kunna skjuta de här fyrverkerierna, men då är det på vissa klockslag och av någon som är nykter, säger Hans Rosenberg.

Han betonar att det saknas enkla lösningar.

– När det väl smäller får man sitta inne, dra ner rullgardinerna, vara i badrummet, sätta på hög musik och önska varandra gott nytt år.