– För fåglarnas skull så är det en bra tid att börja på nu, säger Niklas Aronsson, fågelexpert på föreningen Bird life Sverige.

Enligt honom har fågelmatning sina anor i 1800-talet, då man kring jul brukade ge lite extra mat till djuren och de inkluderade ofta även småfåglarna. Men dagens sedvänja är ett mer modernt påfund.

– Traditionen att mata fåglarna sådär systematiskt som vi gör i dag har bara funnits från efterkrigstiden. Det har vuxit väldigt mycket de senaste 30-40 åren, säger Niklas Aronsson.

Vad ska man då tänka på om man vill börja mata fåglar? Först och främst behövs en plats och det är inte det lättaste om man bor i hyres- eller bostadsrätt.

– Där är det väldigt ofta förbjudet att mata fåglar. Man vill inte att det ska komma gnagare.

Men om du bor i villa eller får okej av din förening eller hyresvärd, då är det bara att sätta i gång. Nästa steg är att hitta en anordning att ha maten i.

– Det jag brukar rekommendera är någon typ av frö-rör som har små sittpinnar. Man ska undvika traditionella fågelbord där fåglarna sitter i maten, säger Niklas Aronsson och fortsätter:

– Det är viktigt att det inte skvätter ut allt för mycket mat på marken, om man nu vill undvika gnagare. För det kommer man att få annars.

Sen hänger man upp matanordningen någonstans i närheten av buskar eller träd så att fåglarna kan söka skydd. Tänk på att den bör vara tillräckligt högt ovan marken för att även den spänstigaste av katter inte ska kunna störa fåglarnas middag.

Nästa fråga är vad man ska ge fåglarna att äta. Även här finns vissa fallgropar.

– Ett misstag är att man köper det som heter vildfågelblandning. Den kan man hoppa över. Köp i stället rena solrosfrön eller jordnötter. Det finns hampfrö också, säger Niklas Aronsson.

Jordnötterna ska vara avsedda för fågelmatning, varken saltade eller rostade. Och skalade solrosfrön minimerar spill på marken.

TT: Kommer det olika fåglar beroende på mat?

– Till viss del. Jag har skrivit en bok om det här en gång och då trodde jag att det skulle vara större skillnad än vad det faktiskt är. De flesta fåglarna äter gärna både solrosfrön och jordnötter.

Vill man locka större fåglar som hackspett, stjärtmes och stare föreslår Niklas Aronsson att man även hänger upp talgbollar. Men ta av plastnätet. Det finns rörliknande anordningar även för talgbollar. Vill man locka koltrast och sidensvans kan man sätta ut halva äpplen.

– Sidensvansar äter bara äpple vid fågelbordet. I princip. Fast det finns alltid någon sidensvans som stoppar i sig något annat också.

Om man väl har börjat mata fåglarna på vintern, måste man då fortsätta? Det finns en seglivad myt om att så är fallet. Men det stämmer inte. Fåglarna har klarat sig själva i många tusen år och de arter som stannar i Sverige över vintern är väl anpassade.

– Det är inte så att de skulle svälta ihjäl om vi inte matade dem. Men det är ju roligt. Man får ju mer fåglar i trädgården, säger Niklas Aronsson.