Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg och är en färskvara som kan lagras i maximalt sex veckor. Vid långhelger och semesterperioder ger färre givare blod samtidigt som åtgången av blod till sjuka och skadade patienter är minst lika stor.

– I förkylnings- och influensatider kan givare drabbas av sjukdomar och därför inte ge blod. Men sjukvården tar inte semester. Att givare reser bort under helgerna kan också påverka. Därför uppmanar vi människor att ta en paus i julruschen för att lägga sig på en brits och rädda tre liv. Det tycker jag är den bästa julgåvan, säger Ingrid Engström, kommunikatör på Blodcentralen i Stockholms län.

En påse blod kan rädda tre personer. Hon berättar att tidigare blodgivare har fått påminnelse. Nya blodgivare kan ge sin första påse blod i början av januari. Kvinnor kan ge blod tre gånger per år och män fyra gånger. För att kunna bli blodgivare måste du ha fyllt 18 år, väga mer än 50 kilo och ha en svensk id-handling.

Föregående år gav motsvarande 40 000 människor i Stockholms län blod.

Varför ger inte fler blod?

– En generell trend är att antalet aktiva blodgivare minskar. Vi har inte ett svar på varför men en orsak tycks vara tidsbrist och att ge blod bortprioriteras. Vi vet att en del tycker att det är obehagligt med nålar samtidigt som andra kommer in trots att det är läskigt och kan överkomma rädslan när de ger blod.

Hon berättar att blodgivningen tar mellan 5 och 15 minuter och besöket i sin helhet cirka en halvtimme. Det är bra att ta det lugnt en stund efter. Nytt blod bildas hela tiden och efter några veckor har blodet lika många blodkroppar igen. Hon betonar blodgivarnas betydelse.

– Det kan saknas kunskap om att sjukvården är helt beroende av blodgivare. Vi skulle inte kunna operera, inte behandla till exempel cancer och riskerna vid barnafödande ökar – utan blodgivare, säger hon.