Utanför Trosa ligger Lagnö – idylliskt och naturskönt, alldeles vid havet. Här ligger Lagnö bo, ett hus som de boende har planerat och låtit bygga själva utan någon utomstående byggherre, i en så kallad byggemenskap. Det innebär att det inte finns något bostadsföretag inblandat.

– Det började med att jag och min fru såg den här platsen, och fick idén att bygga ett hus här, berättar Per Carleson, som tillsammans med hustrun Tin Carleson grundat Lagnö bo, ett hus med 19 kooperativa hyresrätter.

Det tog tid, men för ett och ett halvt år sedan startade bygget, och i augusti i år hölls den stora invigningsfesten.

Nu har föreningen 70 medlemmar. Alla bor inte i huset just nu, utan tänker sig att kunna flytta in senare. Lagnö bo vill ha blandade hyresgäster, även om flera är äldre så ska det absolut inte vara något äldreboende.

– Vi är glada, för vi har precis hittat en barnfamilj till en av lägenheterna.

Inriktningen är trevlig gemenskap, musik och odling. Hyresgästerna umgås och odlar både i trädgården och i den stora vinterträdgården, berättar han.

– Bygget har gått ganska lätt, tycker han. Men det fanns först ett motstånd i omgivningen mot huset, berättar Per Carleson.

– Kommunen har varit med oss, de var väldigt bra där.

Notan för hela bygget slutade på runt 36 miljoner kronor för de 19 lägenheterna och de rejält tilltagna gemensamma utrymmena.

– Ekonomin blev som vi planerat, säger Per Carleson.

Nu vill Boverket slå ett slag för denna form av bostadsbyggande.

– Vi ser det här som en potential, men vi säger inte att det är lösningen på bostadsbristen, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket.

Hon berättar att byggemenskaper är ett sätt för olika intressegrupper att själva kunna utforma sina bostäder utifrån sina särskilda önskemål och behov som miljöanpassade hus, äldrebostäder eller bostäder för stora, utvidgade familjer.

Byggemenskaper är vanliga i bland annat Tyskland, och innebär att privatpersoner själva går ihop och utformar sitt hus.

– Det kan till exempel vara ett sätt för unga pensionärer att utforma sitt boende. De är ofta kunniga och har tid. På så vis frigörs bostäder för andra, säger Ulrika Hägred.

I dag finns hinder för att få till sådana projekt, men Boverket föreslår nu en rad underlättande åtgärder.

– Det är dels finansiering, det är alltid svårt för nya former. Men det är också marktillgången, det är svårt i heta regioner. Vi föreslår att hinder i kommunernas markanvisningsregler tas bort för dessa, som exempelvis referenser från tidigare projekt, och att kommuner ska erbjuda byggklara tomter.

Kommunerna kan också aktivt främja byggemenskaper, genom att utse kontaktpersoner och sätta upp mål för att främja dem, enligt Boverket. Dessutom, eftersom finansieringen ofta är bekymmersam kan kommunerna bestämma att ta ut kostnader för sina tjänster till dess att byggkrediten kan lyftas.

– Juridiken kring detta är också komplicerad. Där har kommunerna en roll att hjälpa till, säger Ulrika Hägred.