– En god relation till hemmet är nyckeln till att det ska gå bra för eleven i skolan, säger vice rektor Helya Riazat.

Det har precis ringt ut till rast på Järvaskolan i Kista denna måndag förmiddag i november. Vice rektor Helya Riazat stiger ut ur sitt rum och hälsar på en förälder som är på besök för att byta några ord med skolledningen.

Föräldrarna kan knacka på när de vill under skoldagen för att ställa frågor om undervisningen eller om de bara vill prata en stund om sitt barn.

Järvaskolan startade som en ideell stiftelse av Helya Riazat, Milad Mohammadi och Amir Sajadi och syftet är att bidra till en ökad jämlikhet i samhället genom undervisning och utbildning.

För att informera om den nya skolan skickade man ut ett informationsbrev på alla majoritetsspråk i området som omfattar Husby, Kista, Tensta, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. Flera hundra familjer kom på öppet hus.

Att ha förebilder som eleverna kan relatera till, en satsning på extra insatser samt samverkan med arbetslivet är grundstenar för skolan.

– Eleverna ska kunna drömma gränslöst utan att begränsas av sin etniska bakgrund eller av sitt kön. Vi vill också upprätthålla en stark gemenskap på skolan, då vi tror på att man kan lyckas med sina studier när man finner trygghet i gemenskapen. Sedan vill vi att eleverna ska ha skyhöga förväntningar på sig själva, de ska tro på riktigt att de kan lyckas, säger Helya Riazat.

Gör hembesök

Eleverna Abdi Almurayati och Honzoda Narzullaeva som går i nionde klass är levande bevis på detta:

– Vi känner oss trygga här i skolan och känner att alla lärare kämpar för att ge oss en bra start. Jag vill bli lärare i matematik och starta en egen skola där jag ska vara rektor, säger Abdi Almuraayati och ler stort.

– Alla hjälps åt här och vi är som en stor familj. Ingen är utanför och det finns ingen mobbning här utan är det en konflikt så försöker vi samtala om problemet och på så sätt hitta en lösning. Jag siktar på att bli en framgångsrik kirurg och narkosläkare, säger Honzoda Narzullaeva.

Hembesök hos elevernas familjer är något som inte är så vanligt i skolvärlden, men det görs här på Järvaskolan. Många av föräldrarna har flera jobb inom servicesektorn för att klara ekonomin och är därför inte hemma förrän sent på kvällen. Därför blir det många sena kvällspass för Helya Riazat.

– Ibland besöker vi en elevs förälder klockan 22 på kvällen, men jag tycker det är både givande och intressant att träffa föräldrarna i deras hem. Vi vinner mycket på att söka ett samarbete med föräldrarna på ett tidigt stadium.

– En god relation till hemmet är nyckeln till att det ska gå bra för eleven i skolan. Därför arbetar vi mycket med att stötta de vuxna att vara just goda föräldrar, säger Helya Riazat.

Hembesöket är också till för att få en uppfattning om vilken kunskapsnivå eleven ligger på och om eleven har särskilda behov. Ibland kan besöket tjäna som en alarmklocka då man upptäcker missförhållanden i hemmet men det hör till undantagen.

– Det finns en nidbild av föräldrar i förorten att de är ointresserade av skolan, att de inte kommer på möten med mera. Det är helt fel. Våra föräldrar är positiva till oss och de känner sig trygga då de lämnar sina barn i våra händer.

Helgundervisning

Många i personalen har själva en bakgrund som innefattar flykt och migration – och har levt i förorten eller så kallade socioekonomiskt utsatta områden. Deras kompetens och det faktum att eleverna känner igen sig själva i dem har varit en ovärderlig resurs i Järvaskolans arbete.

– Vi på Järvaskolan är välsignade med oerhört engagerade lärare, som är på plats för att de verkligen vill bidra till elevernas utveckling och har en stark tilltro till varje enskild elevs förmågor. Lärarna investerar i elevernas kunskapsutveckling och välmående med hjärta och själ.

Skolan jobbar mycket med att sätta in extrainsatser i tid – som läxhjälp, undervisning under helger samt skolundervisning under sommarlovet och kortare lov.

Helya ska undervisa i matematik för elever med särskilda behov under helgen som kommer. Det ser hon fram emot då hon har studerat matte under flera år i Iran där hon bodde med sin familj fram tills hon var tolvår, då flyttlasset till Sverige gick.

I Sverige hade hon tur, eller om det var föräldrarna som lyckades få in henne i bra skolor och på tre månader lärde hon sig grunderna i det svenska språket. Sedan har hon studerat juridik, arbetat med bland annat kvinnorättsfrågor samt varit engagerad i asylrättsfrågor.

Det är viktigt med kultur då det bidrar till det kreativa skapandet. Förra terminen såg eleverna exempelvis en operaföreställning på Kungliga Operan.

Alla ska ta del av kulturaktiviteter som till exempel en operaföreställning under sin tid på Järvaskolan, vilket är sammanhang som de annars troligtvis aldrig skulle besöka.

Andra kulturevenemang som utställningar och museibesök finns på schemat. Liksom lokala kultursammanhang såsom poesitävlingen ”Ortens bästa poet” arrangerad av Förenade förorter.

Från den 1 januari 2019 har riksdagen beslutat om att strama åt kraven för att starta en friskola. De nya bestämmelserna innebär krav på erfarenhet av eller insikt i skolverksamhet. Man förtydligar också kravet på att den som driver skolan har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet.

Helya Riazat är positiv till de nya bestämmelserna och både hon och rektor förkovrar sig i pedagogik via distansundervisning på högskola eller universitet.

– Det är väldigt bra att kraven höjs för att få starta och driva en friskola. Av alla länder i hela Europa är det enklast att starta en friskola i Sverige och det är helt galet.

Drömmar är viktiga

Det här med drömmar har det talats mycket om när det gäller Järvaskolan. Att ett återkommande inslag i undervisningen är att varje morgon ska eleverna påminnas om sina drömmar. Så är inte fallet.

– Det var i början av skolgången som vi hade samlingar där vi pratade om drömmar. Nu har vi integrerat drömmar i undervisningen. Det kan bli lite krystat om vi skulle prata om det för mycket. Men vi vill gärna hjälpa eleverna att våga drömma stort och att så småningom kunna uppnå sina drömmar.

Gratis SL-kort

Det har varit en del diskussioner om att eleverna får gratis SL-kort, dator och en egen coach från näringslivet.

– Vi måste identifiera vad barnen och familjerna har för behov och hur skolan kan ta ansvar för det behovet när ingen annan gör det. Att eleverna får ett SL-kort som gäller dygnet runt har bland annat en rent praktisk betydelse. Det är för att eleverna ska ha möjligheten att kunna resa på de utflykter vi ordnar. Att de ska kunna besöka skolan för helgundervisningen. Frånvaron av ett SL-kort ska inte hindra dem från undervisningen eller bero på att föräldrarna inte har råd. Dator har inte alla familjer heller så därför får alla en sådan här.

– För oss är det självklart att en skola som drivs i Järvaområdet måste ta ett större ansvar för barnen och familjerna jämfört med en skola i innerstan.

Trion har planer på att starta en gymnasieskola. Sedan Tensta gymnasium stängdes för två år sedan finns det inget gymnasium med teoretisk undervisning i Järvaområdet.

I september fick de nej av Skolinspektionen. Anledningen var att Skolinspektionen tyckte att föreningen inte kunde bevisa att det fanns ett tillräckligt elevunderlag för att driva en gymnasieskola. Beslutet är nu överklagat.

– En gymnasieskola skulle höja områdets status och lyfta hela Järvaområdet. Våra elever ska inte heller behöva åka långt, minst en timme, för att gå på ett gymnasium. Det kan också vara svårt att få en plats i innerstan på just den linje man valt.

Hårt tryck i Kista

Eleverna som börjar i Järvaskolan kan redan ha mycket i bagaget av misstro från omgivningen och därmed en minskad tro på sig själva. Tre års skolgång med den pedagogik som Järvaskolan erbjuder kan vara en start på en ändrad inställning till sig själv och sin förmåga men Helya Riazats ambition sträcker sig högre än så.

– För att verkligen åstadkomma en förändring när det handlar om att tro på sig själv och sätta höga mål måste vi börja i tidigare åldrar – redan från förskolan.

Men för att få starta en grundskola måste det finnas en lämplig lokal för ändamålet och det är inte helt lätt i Järvaområdet.

Speciellt i Kista finns ett stort tryck från företag som söker lokaler, och dessutom krävs exempelvis en skolgård i anslutning till lokalen för att man ska få ett godkännande från skolmyndigheten.