Hornsgatan, tidig morgon. Rusningstrafik. Folk i rörelse. En samtidsbild av ett växande Storstockholm. Även ljudbilden, dominerad av konstant trafikbrus, är alltmer representativ, inte bara för huvudstadsregionen utan för Europa i stort.

Naturvårdsverket uppskattar att nästan en av fem svenskar utsätts för trafikbullernivåer som överstiger riktvärdet. Allra värst är situationen i Stockholmsregionen där 400 000 invånare dagligen utsätts för 55 decibel vid sin bostad, vilket är en av anledningarna till att buller är ett allt mer akut folkhälsoproblem i större städer.

Pernilla, verksam inom detaljhandeln, väntar på buss 4 utmed Hornsgatan. Hon är på väg till Odenplan och instämmer i att trafikbullret har en negativ inverkan:

– Jag är uppväxt här i stan och reser mycket, men jag har alltid upplevt Stockholm som lite lugnare och lite renare än andra storstäder i Europa. Så är det inte längre, det är verkligen lika mycket avgaser och oväsen som i vilken annan storstad som helst, säger hon till Syre Stockholm.

Barn – särskilt utsatta

FN:s världshälsoorganisation WHO skärper i en ny rapport sina bullerrekommendationer samtidigt som Sverige generellt tillåter högre bullernivåer intill bostäder. Sedan 2015 har Sveriges riktvärden för tillåtet trafik- och verksamhetsbuller höjts för att underlätta bostadsbyggande i generellt bullriga miljöer som intill industrier, järnvägsspår och vältrafikerade gator.

En särskilt olycklig utveckling framför allt för barn som drabbas särskilt hårt av störande ljud, menar Charlotta Eriksson, miljömedicinsk epidemiolog vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

– I Stockholm finns det skolor och förskolor direkt under inflygningen till Bromma. Barns miljö glöms ofta bort i sådana sammanhang, säger hon till DN.

”Del av vardagen”

Kungens kurva, sen kväll. Marken skakar till följd av sprängning vid bygget av Förbifart Stockholm, Sveriges största trafikprojekt någonsin. Konstant buller är numera vardag för boende i Skärholmen och Sätra, och kommer att vara så i flera år framöver.

– Det är ett jävla hålligång häromkring, det är aldrig tyst, säger Tommy Berggren, hantverkare och bosatt i Skärholmen.

Enligt Stockholms stad är miljöproblemen ett av huvudstadsregionens största problem. Och ett uttalat mål är minskat trafikbuller: ”Byte av vägbeläggning och hastighetsreglering är exempel på insatser för en tystare ljudmiljö”, står det på stadens hemsida.

Alltför intensiva och konstanta ljud är rentav hälsofarligt, förklarar Charlotta Eriksson och räknar upp obehagskänslor, försämrad sömn och åderförfettning som exempel på tillstånd som trafikbuller kan leda till.

– Om det pågår dag ut och dag in år efter år, det är då man börjar kunna se de här långtidseffekterna, säger hon.

Mindre trafik bästa åtgärden

Huruvida Stockholms egna klimatmål ska uppnås till 2030 står och faller med ett batteri av åtgärder, varav minskad trafik är en. Tvärtom ökar emellertid biltrafiken: bara mellan 2016 och 2017 trängdes 3 300 fler bilar om plats på vägarna – varje dag, men trots satta klimatmål planeras inga avgifter för fordonsägare som väljer att resa via Förbifarten.

Slussen är i dag ett stycke betong med begränsad trafikframkomlighet. För att råda bot på det planerar därför det grönblåa styret i Stockholms läns landsting att använda överskottet i kollektivtrafiken på 400 miljoner kronor för att avlasta innerstadstrafiken med bland annat nya färjeförbindelser och busslinjer från ytterstadsområden till Cityterminalen.

Från stadshuset ämnar det nya grönblå styret dra sitt strå till stacken och föreslår 60 miljoner kronor i investeringar till bullerminskande insatser fram till 2023. Oppositionen pekar å sin sida på behovet av en aktiv politik mot nya diesel- och fossildrivna fordon, något som stämmer med slutsatserna i European Environment Agencys nya rapport, där elbilar uppges vara bättre för klimatet och luftkvaliteten, men heller ingen universallösning på sikt med tanke på elfordonsindustrins beroende av miljöskadliga batterier.

– Att minska trafiken vore den främsta åtgärden för att minska trafikbullret, säger det miljöpartistiska miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr till Bromma Tidning.

”Aldrig tyst”

Utmed Kungens kurva konstaterar skärholmsbon Tommy Berggren att det är lika lönlöst att räkna förbipasserande fordon som det är att räkna stjärnor på natthimlen. Men till skillnad från ljuspunkterna i skyn tar han med sig dånet och bullret av förbipasserande bilar, bussar, lastbilar och motorcyklar in genom porten till lägenhetsbyggnaden.

– Buller får man räkna med om man bor utmed en rikstäckande väg, medger Tommy och rycker på axlarna. Men det känns ändå som att det verkligen aldrig är tyst numera, trafiken är det dominerande ljudet i mångas liv.