– Det var verkligen förvånande att det är så svårt att avgöra vad som är en nyhet och vad som är en annons, säger Thomas Nygren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet och ansvarig för studien, till TT.

I undersökningen, som SVT Nyheter först fick ta del av, har 1 500 personer svarat på olika frågor om medievanor och hur bra de anser sig själva vara på källkritik. Därefter fick de se autentiska skärmdumpar från Aftonbladets startsida och markera de artiklar de trodde var nyheter kontra reklam.

Bara 7 procent av de vuxna och 12 procent av ungdomarna i studien lyckades skilja nyheterna från annonserna.

– Även fast att det är utmarkerat så verkar det alltså vara väldigt svårt, säger Nygren.

Till exempel trodde 40 procent att en annons från företaget Kundkraft var en nyhet – trots att det står ”annons” i blått ovanför.

– Det visar först och främst är det väldigt svårt med källkritik för alla. Det är svårt att till och med identifiera vad som är nyhet och annons på Aftonbladet som är den mest populära nyhetssidan bland unga.

I ett annat moment i studien fick personerna se två olika texter som handlade om klimatfrågan. Här skulle de ranka informationen utefter trovärdighet. Den ena, en korrekt text som illustrerats med en bild av en isbjörn bedömdes mindre trovärdig än en klimatskeptikers inlägg som illustrerades med, vad Nygren kallar, ”en mycket tveksam användning av statistik.”

– Det är ett klassiskt knep, att illustrera med hjälp av grafer för att få information att verka mer trovärdigt än vad den är, säger Nygren.

Enligt honom är studiens främsta forskningsframsteg att de sett att de personer som tror att de är bra på att söka information på nätet, inte är särskilt bra på digital källkritik – och vice versa.

– Om man tror att man vet bäst, så är risken att man bara är dåligt informerad, säger han.