Staden har inte möjlighet att erbjuda långsiktiga boenden till EU-migranter. Det menar nytillträdda socialborgarrådet Jan Jönsson (L). Från Feministiskt initiativs sida är man kritisk.
– Andra kommuner har lyckats, så varför skulle inte Stockholm kunna göra det? säger Anna Rantala Bonnier, ledamot i socialnämnden.
Som Syre Stockholm rapporterade om förra veckan har Amnesty tagit fram en rapport om hur så kallade utsatta EU-medborgare lever i Stockholm och Sverige. Förhållandena ansågs undermåliga och organisationen lade fram en rad rekommendationer till myndigheterna, som bland annat handlar om mer långsiktiga boenden.
Under måndagens sammanträde i kommunfullmäktige togs frågan upp av Anna Rantala Bonnier, som ville veta hur det nya styret tänker ta ansvar för gruppen i fråga. Socialborgarrådet Jan Jönsson hänvisade bland annat till stadens EU-team och de samarbeten som finns med organisationer som erbjuder tillfälligt tak över huvudet.
– Det är svårt för oss att göra ett utökat åtagande än det som svensk lag föreskriver. Det socialtjänsten kan göra är den här typen av nödinsatser. Vi har svårt att se att vi skulle kunna tillgodose krav på riktiga bostäder för den här gruppen, lika lite som vi kan ordna riktiga bostäder för andra personer som inte tillhör Stockholms socialtjänst, sa Jan Jönsson.
Anna Rantala Bonnier menar att det är en fråga om mänskliga rättigheter, rättigheter som ska gälla oavsett legal status.
– I Stockholm har vi ju en tak-över-huvudet-garanti och men den gäller inte de utsatta EU-medborgarna, så vi gör ju de facto mer för andra hemlösa i Stockholm än för den här gruppen. Härbärgesboenden eller vandrarhemsboenden gäller bara fem dagar, men vi vet att längre boendelösningar tagits fram i andra kommuner, till exempel Gotland och Lund. Nu lägger vi en oppositionsbudget där vi avsätter sex miljoner just för mer långsiktiga boenden för de utsatta EU-medborgare som lever i Stockholm.
