Ett hundratal aktivister har samlats vid förvaret i Märsta i ett försök att stoppa utvisningen av ett 50-tal personer till Afghanistan.
– Vi vill att de ska känna att de inte är ensamma, säger Emrika Larsson.
Klockan 21.40 i kväll lyfter planet mot Afghanistans huvudstad Kabul. Demonstranterna protesterar mot den väntade utvisningen, och är på plats för att visa sitt stöd.
– Med en fredlig demonstration önskar man ju påverka beslutsfattare. Vi använder vår rätt att demonstrera för att påverka makten, säger Emrika Larsson via telefon till TT, medan högljudda slagord som ”Vem bär ansvaret? Riksdagen!” hörs i bakgrunden.
Polisen genomför tvångsutvisningar när en person får avslag på sin asylansökan men inte går med på att lämna landet frivilligt. Katarina Friskman, pressekretare vid polisen, kan dock inte bekräfta uppgifterna.
– Polisen kommenterar aldrig eventuella kommande verkställighetsresor. Anledningen till det kan variera från fall till fall, säger hon.
Utvisningen kommer att genomföras under natten mot tisdag med ett specialchartrat flygplan, enligt nätverket Ung i Sveriges talesperson Fatemeh Khavari.
– Jag var precis där och träffade dem, det handlar både om ensamkommande och om barnfamiljer. Under den senaste veckan har många av de ensamkommande som väntar på utvisning försökt att få tag i sina familjer. Men de har inte fått kontakt med dem och vet inte ens om de lever, säger Fatemeh Khavari.
Även advokaten Emma Persson, ordförande för paraplyorganisationen Flyktinggruppernas riksråd, är kritisk mot den väntade utvisningen.
– En av dem har epilepsi som kräver daglig vård, en annan har sambo och barn i Sverige. Många av utvisningsbesluten bygger på felaktiga åldersuppskrivningar med en inte vetenskapligt säkerställd metod. Jag menar också att man inte gör en riktig bedömning av säkerhetsläget i landet, säger hon.
– Vi har visserligen reglerad invandring, men då måste besluten vara rättsäkra.
Niclas Ericsson, kommunikationsrådgivare på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén, säger över telefon från Kabul att säkerhetsläget i landet är ”väldigt ansträngt”.
– Konflikten mellan regeringen och de väpnade oppositionsgrupperna har intensifierats sedan 2016. Det finns inga direkta tecken på att situationen håller på att bli bättre, säger han.
– I Kabul sker det regelbundet olika bombattacker, och samtidigt är det en stad med många miljoner människor som går till jobbet varje dag. På det sättet är det kanske motsägelsefullt och annorlunda mot den svenska verkligheten.
Niclas Ericsson förklarar att det är svårt att klara sig utan ett befintligt socialt nätverk på plats.
– Det finns inte samhällstjänster här som det gör i Europa. Det finns till exempel ingen bostads- eller arbetsförmedling, och arbetslösheten är väldigt hög, säger han.
Migrationsverket motiverar utvisningar till Afghanistan med möjligheten till internflykt, det vill säga att uppehålla sig i huvudstaden Kabul som är säkrare än andra delar av landet. Iréne Sokolow på presstjänsten betonar att var och en av dem som nu ska utvisas har fått sina fall prövade individuellt av både Migrationsverkets handläggare och av migrationsdomstolarna.
– Våldet och det humanitära läget i Kabul är fortsatt allvarligt, men inte så omfattande och så allvarligt att det motiverar att vi inför ett generellt stopp att verkställa personer dit, säger Sokolow.
– Det finns institutioner och hjälpinsatser på plats som kan hjälpa till med att starta ett företag, komma in på arbetsmarknaden och få ett tillfälligt boende.
Kriget i Afghanistan
Den extremislamistiska talibanrörelsen försöker med våld ta tillbaka makten från den folkvalda regeringen.
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
Nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan.
I mitten av november 2018 meddelade president Ashraf Ghani att drygt 28 500 ur de afghanska säkerhetsstyrkorna har dödats sedan början av 2015. Några dagar tidigare gick talibanrörelsen för första gången in i områden i landets som tidigare setts som säkra.
Källa: AFP
