DEBATT I artikeln Kritik mot att Sverige halkar efter kring AI skriven av Björn Ewenfeldt (TT), daterad den 7 oktober 2018, diskuteras behov av resurser för långsiktig forskning och investeringar inom artificiell intelligens (AI). Ewenfalt skriver: ”Brist på kompetens inom såväl offentlig som privat sektor, lagstiftningshinder och svårigheten för aktörer att se konkurrensfördelarna med AI är några av hoten som kan förhindra Sveriges AI-förmåga”. Jag kan bara hålla med i uttalandet.
Men AI och den fjärde industriella revolutionen (FIR) handlar om mycket mer än om industrins konkurrenskraft. AI och FIR kommer sannolikt att bli lika omvälvande som övergången mellan bonde- och industrisamhället, vilket borde initiera ett individuellt och kollektivt engagemang långt mycket större än vad som finns i dag. Hela samhället kommer att genomgå en omfattande transformation inom nästan alla samhällsområden.
En huvudanledning till lågt engagemang är sannolikt, som artikeln framhåller, att ”Många har svårt att förstå hur stor den här frågan faktiskt är”. För att åtgärda denna brist är jag övertygad om att FIR måste få ta en betydligt större del av samhällsdebatten i anspråk och faktiskt också ingå i en svensk folkrörelse. En anledning till det sistnämnda är att FIR ger stora möjligheter att designa samhället på olika sätt, vilket ställer krav på folkligt engagemang, konstruktiv debatt och framtagning av alternativa samhällsvisioner. Ett annat skäl är att det blir betydligt lättare för privat näringsliv och den statliga sektorn att besluta om olika investeringar och andra åtgärder, då insikt och visioner om framtiden är större och gemensamma. Annars blir det lätt en ”hönsgård” där alla gnäller på varandra utan att ha varken tillräckliga kunskaper eller mål.
FIR och AI har enorm potential att skapa ett hållbart och stimulerande samhällssystem i Sverige och andra länder. Men det genereras inte automatiskt. Det handlar heller inte främst om självkörande bilar, effektivare marknadsföringssystem, robotar eller sammankoppling av alla dessa elektroniska apparater (internet of things). I grunden handlar det om att utveckla ett samhällssystem som fungerar avsevärt mycket bättre än i dag, där samhällsproblem såsom ohälsa, miljöförstöring, artutrotning, markdegradering, resursslöseri, fattigdom, diskriminering, kriminalitet, etcetera bara är en bråkdel av dagens. Här har politiska partier en nästan oändlig potential att engagera sig, istället för att fokusera på makt och kortsiktig populism.
Sverige hade under första hälften av 1900-talet en aktiv folkrörelse och engagerade politiker som tillsammans ledde till radikala reformer, som resulterat i det rika och relativt välutvecklade land som Sverige i dag utgör. Nu är det dags att ta nästa steg in i den fjärde industriella revolutionen och bli ett föredöme för andra länder. Det är det mest effektiva sätt som Sverige kan påverka internationellt och samtidigt njuta av fördelarna av ett välfungerande samhällssystem.