När det gäller bröstcancer är det viktigt att i ett tidigt skede få vård. Ett sätt är att bli kalllad till mammografiscreening, och nationella riktlinjer finns för att kalla så många kvinnor som möjligt till kontroll. Men Stockholms läns landsting har haft problem att följa riktlinjerna, eftersom systemet med påminnelser ännu inte har införts.

Ella Bohlin, kristdemokratiskt vårdutvecklingslandstingsråd, är medveten om situationen och utreder i skrivande stund varför införandet av en påminnelsefunktion till förvaltningen har dragit ut på tiden.

– Vi arbetar kontinuerligt för att fler kvinnor ska gå till mammografin, men vi vet också att vissa grupper är svårare att nå. Det är viktigt att vården följer upp de som inte hörsammar sin kallelse. Jag ser därför fram emot att den påminnelsefunktion som tidigare upphandlats av landstinget nu äntligen kommer i bruk, det har handlat om en försening, säger Ella Bohlin till Syre Stockholm.

I Sverige drabbas årligen 7 600 kvinnor årligen av bröstcancer. 85 procent lever tio år efter diagnosen, mycket tack vare forsknings framsteg och att tumörer upptäcks tidigt. Enligt Bröstcancerförbundet upptäcks två av tre bröstcancertumörer som diagnostiseras i Sverige genom mammografi.

– Vi tycker att det finns all orsak i världen att försöka påminna kvinnor att gå på sin mammografi, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet.

Cancerfonden har i flera år varnat för en utveckling där klassmässiga utmaningar gör att många kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden inte undersöks. Av den femtedel kallade kvinnor som uteblir från mammografiundersökningar är majoriteten utrikesfödda med kortare utbildning och svagare ekonomi.

Talla Alkurdi, socialdemokratiskt oppositionslandstingsråd i Stockholm, ser allvarligt på utvecklingen i Stockholm, där siffror från Bröstcancerförbundet pekar på en tydlig socioekonomisk spricka. På Kungsholmen deltog 71 procent av kvinnorna som fick kallelse 2011, i Skärholmen var motsvarande siffra 59 procent.

– Det finns absolut stora socioekonomiska skillnader, inte minst ser vi stora skillnader mellan olika stadsdelar i Stockholm. Tidigare tror jag att en del kan ha berott på ekonomi, det vill säga att avgifterna upplevdes som för höga, säger Talla Alkurdi till Syre Stockholm.

Hon pekar på Stockholms läns dokumenterade hälsoklyftor och menar att vården i dag har blivit mer efterfrågestyrd och mindre styrd efter behov. En proaktiv åtgärd som den socialdemokratiska landstingsoppositionen föreslagit i landstinget sedan 2013 är ”mammografibussar” som aktivt uppsöker kvinnor i områden där många uteblir från undersökningarna. Det är en lösning som Ella Bohlin visserligen inte motsätter sig, men hon säger sig hittills inte ha sett bevis för att den har önskad effekt.

– När det gäller målet att få fler kvinnor ur de svagare socioekonomiska grupperna till livmoderhalscancerscreening handlar det om att skapa kanaler och metoder som verkligen når fram med budskapet. Men det är också viktigt att själva mammografin utvecklas. Vi satsar därför på tidig upptäckt av cancer genom skräddarsydd bröstcancerscreening. Vi har också särskilda hälsoinformatörer som arbetar i bland annat Kista och Rinkeby med uppgift att informera om vikten av att hörsamma kallelserna, säger Ella Bohlin.

Enligt Talla Alkurdi handlar mycket om att stärka primärvården och se till så att vårdcen traler i socioekonomiskt utsatta områden får ökade resurser så att de kan arbeta förebyggande och uppsökande samt ta ett helhetsansvar för invånarnas hälsa.

– Vi måste också se till så att vårdcentraler och närsjukhus etableras där vårdbehoven är som störst, i dag är det alltför ofta vårdbolagens vinstintresse som avgör var vården finns, säger hon.