Nyckelbiotoper är ett begrepp som debatteras bland naturvårdare och skogsbrukare. I en ny rapport sammanfattas den forskning som gjorts på området sedan begreppet lanserades för snart 30 år sedan. Den visar bland annat att nyckelbiotoperna har ett högt naturvärde och är viktiga för bevarandet av floran och faunan.
Sedan begreppet nyckelbiotoper infördes i början på 1990-talet har Skogsstyrelsen inventerat speciellt värdefulla naturområden. Totalt har omkring 100 000 nyckelbiotoper registrerats i Sverige, vilket motsvarar cirka två procent av den produktiva skogsmarken. Biotoperna återfinns över hela landet, både på landsbygd och i stadsmiljö. I Stockholmområdet finns nyckelbiotoper på exempelvis Järvafältet, vid Råstasjön och längs Årstaviken.
Nu har forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet gått igenom de studier som gjorts om nyckelbiotoper i Norden och Baltikum, för att få ett bättre underlag i frågor som rör naturvård och skogsbruk. Lena Gustafsson, som är en av rapportförfattarna, berättar att de kom fram till tre övergripande resultat:
– Nyckelbiotoperna har en rikare mångfald än det som inte är nyckelbiotoper, alltså produktionsskogen. Det andra är att det ofta blir negativa kanteffekter när man hugger runt. Det tredje är att även om många biotoper är jättesmå så har de ändå en funktion i landskapet, då de blir förbindelselänkar för arter att sprida sig genom.
Att ett område klassificeras som nyckelbiotop innebär inte att det automatiskt råder avverkningsförbud. Markägaren måste dock samråda med Skogsstyrelsen angående avverkning, och de virkesköpare som har en så kallad certifiering köper generellt inte från nyckelbiotoper. Dessa faktorer gör att många skogsägare upplever förekomsten av nyckelbiotoper som en begränsning, vilket har orsakat omfattande debatter. Lena Gustafsson hoppas att rapporten ska kunna vara till nytta i diskussionerna, men vill i egenskap av forskare inte lägga någon värdering i resultaten.
– Vi hoppas också att det stimulerar till forskning på områden där kunskapsluckorna är stora.
Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, konstaterar att konflikten har eskalerat i år sedan regeringen beslutade om en landsomfattande ny inventering av nyckelbiotoper.
– Konflikten ligger i brukande och bevarande samt hantering av nyckelbiotoper. Man måste skilja på två saker, det ena är inventeringen, insamlingen av data, den andra är hur man sedan hanterar informationen. Insamling av data, det vill säga kunskap om naturvärden i skogen, kan ju ingen vara emot.
Enligt Malin Sahlin bekräftar den föreliggande rapporten att nyckelbiotoperna är ”oerhört viktiga för skogens biologiska mångfald”.
– Forskningssammanställningar är alltid bra, för du får allt på ett och samma ställe. Jag tror att rapporten kan bli väldigt viktig i arbetet med nyckelbiotoper, förhoppningsvis även för skogsbruket.
