Den tidigare armékaptenen Jair Bolsonaro, 63, blir Brasiliens 42 president efter att ha vunnit söndagens val med 55 procent av rösterna. Den nya presidenten är ledare för en grupp före detta militärer, däribland den kommande vicepresidenten Hamilton Mourão, som kommer att ingå i landets nya regering.

Valsegern är en politisk jordbävning för Brasiliens traditionellt starka politiska partier och ledare. Den kommer att leda till stora förändringar inom parlamentet då en rad nya ledamöter med kopplingar till militär, polis och kyrka, samt högerextremister, valts in.

Jair Bolsonaros parti, Socialliberala partiet, PSL, var tidigare mycket litet. Nu blir det den näst största partigruppen i parlamentet med sina 52 representanter. I landets rikaste och mest befolkade delstater, São Paulo, Minas Gerais och Rio de Janeiro, valdes politiker som är allierade till PSL in som guvernörer – varav två tidigare saknar politisk erfarenhet.

Valresultatet innebär att Brasilien blivit en del av en global trend där många länder tagit ett bestämt steg högerut, däribland Filippinerna, Turkiet, Ungern, Polen och USA.

Grova utfall mot kvinnor

Inte mycket talade för att Jair Bolsonaro skulle gå i bräschen för den utvecklingen förrän i samband med den första valomgången av presidentvalet den 7 oktober. Fram till dess hade få bedömare förväntat sig att ledaren för ett så litet parti skulle kunna nå sådana framgångar.

Fram till nu har Jair Bolsonaros politiska karriär präglats av hans 27 år som kongressledamot, där han endast gjort sig känd genom sina grova utfall mot kvinnor, svarta, ursprungsbefolkningar, sexuella minoriteter och fattiga. Sedan presidentvalet för fyra år sedan har han dock rest runt i det stora landet och fört fram sin kandidatur via sociala medier.

Jair Bolsonaros politiska motståndare har dock inte betraktat honom som ett politiskt hot, utan snarare sett honom som den lättaste kandidaten att besegra i en eventuell avgörande presidentvalsomgång, om ingen kandidat lyckats vinna minst hälften av rösterna i den första omgången. Bedömare har menat att den högerextreme Jair Bolsonaro skulle möta ett mycket starkt motstånd i ett avgörande val på grund av sina auktoritära och antidemokratiska tendenser.

Men förutsättningarna för årets presidentval var annorlunda.

Knivhuggen i magen

Inför valet hade den förre presidenten Luiz Inácio Lula da Silva, som satt vid makten 2003–2011, starkast stöd. Arbetarpartiet PT insisterade på att han skulle vara partiets kandidat, trots att den tidigare presidenten suttit fängslad för korruptionsbrott sedan i april. Det skulle dröja ända fram till mitten av september innan partiet valde en annan kandidat, den tidigare utbildningsministern Fernando Haddad.

Kort innan Fernando Haddads kandidatur lanserades blev Jair Bolsonaro knivhuggen i magen av en ensam gärningsman vid ett valmöte i Juiz de Fora. Attacken kan ha fått en avgörande betydelse för hans senare framgångar eftersom den fick stor uppmärksamhet.

Våldsdådet gjorde det dessutom möjligt för Jair Bolsonaro att undvika att ställa upp i debatter, vilket enligt analytiker var till hans fördel eftersom han därmed inte riskerade att få sina svagheter belysta.

Efter två operationer och en 23 dagar lång sjukhusvistelse fick Jair Bolsonaro i stället bedriva sin valkampanj från bostaden – och via sociala medier, vilket också visade sig vara hans starkaste vapen.

Via den mycket populära meddelandetjänsten Whatsapp spreds budskap med hårda angrepp mot Fernando Haddad. I mitten av oktober publicerade tidningen Folha de São Paulo uppgifter om att affärsmän finansierat fejknyheter som spreds om Fernando Haddad, något som skulle kunna vara lagbrott. Uppgifterna utreds nu av myndigheterna.

De fejknyheter som spridits via sociala medier har skapat en debatt i landet där frågan är i vilken utsträckning dessa har påverkat valutgången.

Att de sociala medierna varit avgörande för Jair Bolsonaros framgångar står dock klart, eftersom han lyckats ta sig hela vägen till presidentmakten utan att ha ett starkt parti bakom sig, utan några stora resurser och utan stöd från de traditionella medierna.

Över hälften av befolkningen i Brasilien, som är det största och mest befolkade landet i Latinamerika med sina 208 miljoner invånare, använder sig av sociala medier som Whatsapp och Facebook.

Bekämpa korruptionen

Att Jair Bolsonaros budskap gick fram hänger samtidigt samman med dess radikala innehåll. Den tillträdande presidenten har framställt sig som den främsta fienden mot korruptionen och arbetarpartiet PT, som hade makten i landet mellan 2003 och fram till 2016, och som fått skulden för den djupt inrotade politiska korruptionen och de felaktiga beslut som lett fram till den djupa ekonomiska kris som präglat Brasilien de senaste åren.

I egenskap av militär och troende har Jair Bolsonaro utlovat att bekämpa den korruption som befolkningen är så trött på och han har även sagt sig vilja försvara kärnfamiljen, som enligt honom är under attack från bland annat feminismen. Den nyliberala ekonomiska politik han företräder har vunnit gillande av näringslivet, medan Jair Bolsonaros löften om att minska statsapparaten och sänka miljöskatterna har fått stöd av de exportinriktade jordbruksföretagen.

Den ekonomiska krisen i kombination med hög kriminalitet har skapat en konservativ våg i Brasilien som gynnat Jair Bolsonaro, samtidigt som många bortsett från hans auktoritära drag och bristande politiska erfarenhet.

Försvarat tortyr

Efter valvinsten sade Jair Bolsonaro att han kommer att försvara ”författningen, demokratin och friheten … det är inte ett löfte från ett parti utan en människas ed inför Gud”. Hans uttalanden har dock inte stillat oron hos oppositionen, som kommer att ledas av PT, som fortfarande är landets största parti med 56 ledamöter i parlamentet.

En vecka innan valet sade Jair Bolsonaro att hans regering kommer att se till att ”de röda kriminella kommer att svepas bort i vårt hemland”, med hänvisning till PT:s ledare. Han har även hotat att fängsla sin motkandidat Fernando Haddad.

Tidigare har han försvarat den tortyr som utövades av militärdiktaturen som styrde landet mellan 1964 och 1985, samt hävdat att militärregimen inte var en diktatur.

Dessa grova uttalanden har bortförklarats av Jair Bolsonaros anhängare, medan en del av dem hyllat den kommande presidenten för hans uppriktighet.

Andra bedömare menar att det mest oroande med Jair Bolsonaros uttalanden är att de bevisar att han förblivit trogen de ideal som frodades då han fick sin utbildning av landets militär under 1970-talets diktatur. Jair Bolsonaro anser att de generaler som då styrde landet var ”demokratiska” eftersom parlament och domstolar fortfarande var verksamma – trots att de var belagda med restriktioner och utsatta för utrensningar. Kritiker menar att Jair Bolsonaros valseger har en symbolisk effekt som innebär att diktaturen blir förlåten, i strid med de demokratiska idealen.