Allt fler väljer att färdas med cykel. De kommande fem åren ska 15 mil regionala cykelstråk byggas i Stockholms län. Målet är att antalet cykelresor ska öka från dagens 7 procent till 20 procent år 2030.
Cyklister är den trafikantgrupp som upplever sig som friskast, har bättre psykisk hälsa, större rörlighet, lägre stressnivåer och som känner sig mindre ensamma än andra trafikanter.
En forskningsstudie som genomförts i sju europeiska städer visar att aktiva transporter har stor betydelse för vår psykiska hälsa och hur friska vi känner oss.
För drygt ett år sedan tog regeringen beslut om en nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling. Förra veckan presenterade Stockholms läns landsting, tillsammans med länsstyrelsen och Trafikverket, ett cykelbokslut för det arbete som har gjorts under året och man gav då en samlad bild av utvecklingen i länet.
– Vi ser en stark utveckling i Stockholms län. Cykelbokslutet visar att den planerade utbyggnaden av regionala cykelstråk är högre än någonsin och att standarden i genomförandet har förbättrats jämfört med tidigare år. Samtidigt är det stora variationer i länet, både vad gäller utbyggnad och finansiering av cykelåtgärder, säger Björn Sax Kaijser, cykelsamordnare på det regionala cykelkansliet.
Täby fick pris
De regionala cykelstråken är tänkta att sammanlänka hela länet med säkra gång- och cykelvägar som löper tvärs över kommungränserna. En kommun som lyckats särskilt bra med sin cykelsatsning är Täby som belönats med priset ”Årets cykelprestation” för sitt målmedvetna och strategiska arbete. Täby har bland annat satsat stort på utbyggnaden av regionala cykelstråk, utökade cykelparkeringar med ramlåsning och väderskydd. De har även höjt trafiksäkerheten med cykelpassager som är upphöjda och rödmarkerade.
För att få fler att välja cykeln måste cykelvägarna bli säkrare och på flera håll i Stockholm har några av de mest skräckinjagande korsningarna förbättrats, inte bara i Täby.
Vid korsningar i innerstan där tidigare cykelvägar lämnade mycket att önska finns nu bredare och tydligt markerade banor där säkerheten ökat avsevärt. Men mycket jobb kvarstår. Otaliga är de cykelvägar som är bristfälligt eller inte alls uppmärkta. För att inte tala om de som helt plötsligt upphör att existera.
Förra veckan trädde även fem regeländringar i kraft som är knutna till den nationella cykelstrategin. Gisslet med att trängas med fotgängare på cykelbanan är något som retar de flesta cyklister. Det borde vara en självklarhet att gå på gångbanan, inte cykelbanan, i de fall där båda finns.
Men där det är en gemensam gång- och cykelbana gäller numer att fotgängare ska hålla till vänster. Samma regel som det länge har varit på bilvägarna med andra ord. Så det borde vara enkelt att lära sig, alltid gå till vänster när det är en gemensam väg.
Stirra i skärmen
Svårare verkar det dessvärre vara för folk att alls se var de sätter fötterna. Otaliga gånger när jag är ute och cyklar får jag plinga, ropa, vifta eller stanna och säga till personer som korsar cykelbanor, står mitt i vägen eller som en onykter rör sig från sida till sida. Detta beror inte på att zombieapokalypsen har kommit till stan. Det stavas mobil. Folk går med blicken fäst vid skärmen, helt ovetande om vad som händer runt omkring och var de sätter fötterna.
Att plinga med en ringklocka hjälper föga, kraften från skärmen är för stor. Detta är ett rejält säkerhetsproblem.
Tips på hur man väcker zombiestockholmaren ur mobildvalan för att få säkrare cykling mottages tacksamt.