Färre slantar i muggarna. Och mindre även till hjälporganisationerna.
Givmildheten mot hemlösa EU-migranter har minskat de senaste åren, enligt hjälporganisationer som TT talat med.
– Nu är det bara att lindra kvar, säger Sepideh Erfani på Crossroads.
Svenskarnas inställning till tiggeri och tiggare har förändrats, i takt med att ett förbud har diskuterats. Det märks inte minst hos hjälporganisationerna.
– Vår verksamhet finansieras till en tredjedel av Stockholms stad, och till två tredjedelar av bidrag från givare. Men bidragen har minskat, säger Sepideh Erfani, verksamhetschef på Crossroads i Stockholm.
Tanken är att stödverksamheten, som drivs av Stadsmissionen i flera större svenska städer, dels ska lindra den akuta situationen för de hemlösa, dels hjälpa till förändring. Men de minskade bidragen har gjort det allt svårare.
Stockholms stad, liksom flera andra kommuner, bidrar till den del som avser att hjälpa människor i nöd med det mest akuta, berättar hon. Det är sådant som mat, möjlighet att tvätta sig och få det nödvändigaste i klädväg. Men i övrigt har både människors inställning och givmildhet till EU-migranter förändrats, anser Sepideh Erfani.
– Det hände något i slutet av 2016, säger hon.
Liv Palm, enhetschef för Crossroads i Malmö, bekräftar förändringen. Deras verksamhet är inte finansierad som Stockholms, de får pengar som täcker från Malmö stad, Svenska kyrkan och andra. Men slantarna i tiggarnas muggar har blivit färre, förklarar hon.
– De som varit här länge rapporterar att de får mindre pengar nu, säger Liv Palm.
Ulrika Falk, ansvarig för arbetet med utsatta EU-medborgare på Göteborgs Räddningsmission, tror att det finns flera förklaringar till förändringen, där minskad givmildhet bara är en del av det hela. Det allt mer kontantlösa samhället är en starkt bidragande orsak. Men också diskussionerna om tiggeriförbud har sannolikt minskat viljan att ge pengar.
Samtidigt har antalet hemlösa EU-medborgare i Göteborg minskat de senaste åren.
– Många som varit här under lång tid har kunnat förbättra sina villkor och kanske kan vara hemma under längre perioder, säger Ulrika Falk.
– Så det är inte bara engagemanget och viljan att ge som minskar, utan det finns många förklaringar.
Samtidigt, poängterar hon, betyder pengarna och insatserna väldigt mycket för de enskilda personerna.
– Det är ett jättetufft liv och väldigt ovärdigt att leva i det varje dag. Det tar på människor, det är kallt ute och mångas hälsa har försämrats kraftigt, säger hon.
Men alla vi träffar drömmer om att få ett mer värdigt, bättre liv och vill ha stöd och hjälp med det. Och ibland krävs det ganska små insatser från oss.
Opinionen har svängt
Flera opinionsundersökningar har gjorts inför valet i år, av olika omfattning och kvalitet, som visar på ungefär samma sak. Alltfler svenskar vill ha någon slags förbud mot tiggeri.
Men så var det inte för några år sedan, då gjordes relativt få undersökningar, och SD som politiskt parti var i stort sett ensamma om att kräva förbud. Flera, däribland Stefan Löfven, gick ut och sågade ett förbud. Att förbjuda tiggeri var helt enkelt inte en väg att gå. Nu är det annorlunda.
Två kommuner har försökt införa olika sorters tiggeriförbud, Vellinge och Eskilstuna. I båda fallen har dock prövningar i högre instanser underkänt förbuden.
SD är för förbud sedan länge. I Moderaternas valmanifest mot brott finns tiggeriförbud med. S vacklar i frågan, men ställer sig positiva till exempelvis Eskilstunas förbudsförsök. L, C, KD, MP och V är emot.
Även den nationelle samordnare, Claes Ling Vannerus, kan bekräfta att inställningen till tiggeri har förändrats. Då den tidigare rapporten om EU-migranter och tiggeri lades fram nämndes inte något förbud. Nu kommer ofta sådana diskussioner upp, berättar han.
Källa: TT
Knappt 5 000 2015
I polisens nationella lägesbild för brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta medborgare framgår att 2015 uppgick antalet utsatta EU-medborgare till cirka 4 700 personer.
Exakt hur många som finns här i dag vet ingen, enligt den nationella samordnaren Claes Ling Vannerus. De som finns här nu är mer spridda än 2015, de bor till exempel oftare i bilar nu, än i läger som de gjorde då.
I Stockholms stads EU-team, som arbetar uppsökande mot EU-migranter, uppskattar man att det handlar om 600–700 personer som sover i till exempel kojor, bilar och husvagnar. Sofia Månsson, biträdande enhetschef på Stockholms stads socialjour säger att siffran varit ganska konstant de senaste åren.
I Göteborg har antalet hemlösa EU-migranter minskat, det är i alla fall Göteborgs stads uppfattning. För några år sedan talades det om cirka 300–400, nu uppskattas de till cirka 100 personer.
Även i Malmö ser antalet ut att ha minskat något de senaste åren, men enligt Crossroads där är det svårt att säga säkert. Nu kommer 50–60 personer till dem per dag, under sommaren kanske 40–45.
Källa: Nationella samordnaren på länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms stad, Göteborgs stad och Crossroads i Malmö.
