Undersökningen är en del i Forum för levande historias utvecklingsarbete och presenterades i ett seminarium i tisdags. Rapportförfattaren Oscar Österberg konstaterar att många har en tydlig uppfattning i frågan.

– De allra flesta, 83 procent, svarar ja på frågan om det finns grupper som är utsatta för rasism. Tidigare låg siffran runt hälften, så det har skett en förändring.

Rokibath Alsanne på organisationen Individuell människohjälp deltog också i seminariet. Hon menar att ökningen bland annat beror på mediernas rapportering kring minoritetsgruppers utsatthet.

– Det har gjort att fler personer fått en bättre förståelse för hur rasism ser ut i Sverige. Sedan upplever jag både i mitt arbete och som rasifierad att vardagsrasismen i Stockholm ökar och normaliseras allt mer.

På en öppen fråga om vilka grupper som utsätts för rasism uppgav den största andelen, drygt 27 procent judar. Den följdes av grupperna invandrare (23 procent) och muslimer (14), mörkhyade (13), romer (10) utlandsfödda eller personer med utländsk bakgrund (7), flyktingar, nyanlända eller asylsökande (7) och sedan svenskar (7).

– Även om de vanligaste grupperna är desamma, så har rangordningen förändrats, säger Oscar Österberg.

Något som överraskar Rokibath Alsanne är att afrosvenskar inte finns med som grupp som utsätts för hatbrott och rasism.

– Jag är förvånad att afrosvenskar inte fick en egen grupp, när vi vet att den mest utsatta gruppen för hatbrott enligt Brå är just afrosvenskar.

Hur människor definierar rasism och vilken tillit man har till olika informationskällor i frågan är andra intressanta resultat från undersökningen, tycker Oscar Österberg.

– Det är väldigt nyttigt att veta när man ska bedriva utbildningsinsatser i olika grupper.

Rapporten bygger på 2 112 webbintervjuer utförd av Novus på uppdrag av Forum för levande historia. Frågorna ställdes till ett slumpmässigt urval svenskar under hösten 2017.